Ett misch-masch av myggor och elefanter 1
3. Arkiv 3.1. Riksarkivet – en statlig förvaltnin
gsmyndighet Riksarkivet är en av Sveriges äldsta myndigheter. Ursprunget till dagens Riksarkiv är det arkiv som växte fram inom Kungl. Majestätets kansli under Gustav Vasas styre; föregångaren till dagens regeringskansli. Genom Axel Oxenstiernas kansliordning 1618 blev Riksarkivet självständigt ämbetsorgan inom det kungliga kansliet. För att för framtiden bevara de statliga regional- och lokalförvaltningarnas arkiv skapades under åren 1899–1935 sju landsarkiv36, som 2010 förenades med Riksarkivet till en myndighet. Krigsarkivet, som tillkommit 1805, införlivades med Riksarkivet redan 1995. Myndighetens uppdrag i dag är att säkerställa samhällets arkivinformation och göra den möjlig att använda över tid. Riksarkivet förvaltar främst arkivhandlingar från den svenska statliga och regionala förvaltningen, från myndigheter och andra organ, men har även en stor del arkiv levererade från både rikstäckande och lokala föreningar, enskilda personer och godsarkiv. Riksarkivet ska även ha nationell överblick över hela arkivsektorn samt utöva tillsyn över statliga myndigheter. 37 3.2. Vad vi menar när vi säger arkiv – begrepp och juridik Sedan proveniensprincipen38 infördes kring sekelskiftet 1900, har ”arkiv” definierats som ett avgränsat bestånd av arkivhandlingar som har skapats i en arkivbildares verksamhet. Modernt uttryckt är arkiv att betrakta som dokumenterad information som uppstår genom en kedja av sammanhängande, verksamhetsliknande aktiviteter. Arkiv i denna mening är synonymt med ”arkivbestånd”. Inom arkivteorin har begreppet arkiv ytterligare två betydelser. Det kan syfta på en arkivinstitution, det vill säga en myndighet eller en enskild institution som samlar in, förvarar, bevarar, tillgängliggör och tillhandahåller de arkivbestånd som har överlämnats dit av arkivbildare. Slutligen kan det också betyda själva lokalen, där arkivhandlingarna förvaras. Samlingar, som ibland benämns ”arkiv”, uppstår på ett helt annat sätt: de är resultatet av ett aktivt insamlande. De kan bestå av handlingar, trycksaker, föremål, uppteckningar av muntlig historia och andra immateriella kulturarv kring ett tema eller ämne (jämför med samlingar hos bibliotek och museer). Ett arkivbestånd har alltid en arkivbildare men för en samling kan arkivbildaren vara oklar, eftersom samlingar är konstruerade. Arkiv som uppkommer i verksamheter som inte omfattas av tryckfrihetsförordningens (1949:105) bestämmelser om allmänna handlingar kallas enskilda arkiv. Enskilda arkiv, som är den sortens arkiv som ingår i kultursamverkansmodellen, omfattas inte heller av arkivlagens (1990:782) bestämmelser. Det går alltså en skarp gräns mellan enskilda handlingar och allmänna handlingar. Enskilda arkiv är, enkelt uttryckt, sådana arkiv som inte omfattas av principen om allmänna handlingars offentlighet. I juridiskt språkbruk syftar begreppet ”enskild” på en fysisk eller juridisk person, det vill säga någon som inte är en myndighet eller annat offentligt organ. I många andra länder, bland annat våra grannländer, används i stället begreppet privata arkiv. 36 Idag ingår verksamheten vid de tidigare landsarkiven i Riksarkivets organisation och finns i Östersund, Härnösand, Uppsala, Visby, Vadstena, Göteborg och Lund. Malmö Stadsarkiv, Stockholms Stadsarkiv och Värmlandsarkiv är Riksarkivets samarbetspartner och ansvarar för arkiven efter statliga myndigheter i respektive län/region/kommun. 37 Uppdrag och ansvar framgår av arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) samt Förordning (2009:1593) med instruktion för Riksarkivet. Enligt instruktionen 6 § får Riksarkivet ta emot arkivhandlingar från enskilda om de är ”av särskild betydelse för forskning och kulturarv”. 38 Proveniens betyder härkomst, och proveniensprincipen innebär att handlingar som uppkommit i en arkivbildares verksamhet ska hållas samman i arkivet, och inte blandas med handlingar ur andra arkiv. 16