Ett misch-masch av myggor och elefanter 1
3.4.4. Särskilda utmaningar kring E-arkiv och dig
italisering En särskild utmaning är de stora investeringsbehoven i digitaliseringen, digitiseringen och den så kallade e-arkivfrågan. Regionerna var överens om att bevarandet av elektronisk information är dyrare än papper, och att det därför behövs mer resurser för att lösa utmaningen med det elektroniska långtidsbevarandet: Det är så arkiven främst kommer att nyttjas i framtiden. Digitaliseringen av arkiven ansågs inte minst vara viktig ur ett demokratiperspektiv. Att hitta former för och resurser till lagrande ansågs därför centralt. Arkivinstitutionerna, menade man, klarar inte att göra detta själva. I sammanhanget lyftes att det finns ett kunskapsunderskott gällande behov och kostnadsbild bland beslutsfattare, och att insatser behövs för att få politiker att förstå arkivens roll i dagens informationshantering. Ett annat problem är att arkivinstitutionerna har olika synsätt på hur de vill göra med digitaliseringen. Flera regioner lyfte att det är svårt för regionerna att stötta arkiven i den här frågan. Ett upplevt problem var att det finns så många olika system för elektroniskt långtidsbevarande. Därför efterfrågades nationella samlösningar, statligt stöd och en kraftsamling för digitaliseringen. Det påpekades att det finns interregionala satsningar att utgå från, och de regionala enskilda arkivinstitutionerna behöver hjälpas åt - gärna tillsammans med Riksarkivet. Kommunerna har i flera fall tagit tag i e-arkivhanteringen, men det finns exempel på att de valt olika tekniska lösningar, utan att ha förankrat detta med arkivinstitutionerna och/eller övriga kommuner i regionen. Det kan vara svårt för de enskilda arkivinstitutionerna att göra sin röst hörd, när det finns andra behov och syften från andra aktörer. Bekymmersamt är också det audiovisuella kulturarvet; ljud och bild/film riskerar att försvinna när material bryts ned. 3.4.5. Interregional samverkan Interregional samverkan pågår idag kring till exempel elektroniskt långtidsbevarande, tillgängliggörande av arkiv, det samiska området samt arkivpedagogik. Samtidigt lyftes att arkivinstitutionerna har en svag struktur, vilket försvårar möjligheten till samarbete och utvecklingsarbete. Även om det skulle behövas av ekonomiska skäl. Men det finns också risker med interregionala samverkansprojekt eftersom samverkan i sig kan innebära en sårbarhet. Förändring i en verksamhet får konsekvenser för övriga då samfinansiering riskerar att minska vid sparkrav. Mellan några regioners arkivverksamheter har man redan ett nära nationellt samarbete, och möts en gång i månaden. I samtalen gavs exempel på att man bjudit in företrädare för arkivverksamheterna för att få mer kunskap, man lär av varandra och samarbetar. Fokus ligger på tillgänglighet, digitalisering och pedagogik. Man tillsätter också beredningsgrupper kring vissa frågor, såsom kulturarvsuppdragen. Det har dock ännu inte skett kring arkivverksamheterna. En region menade att det har varit svårt att få till samverkan mellan arkiven inom regionen, och att den interregionala samverkan är ännu svårare. Andra i samtalet påpekade att det är i de olika nätverken man lyfter problemen och det är också där man hittar vägarna till regional samverkan. 23