Ett misch-masch av myggor och elefanter 1
1. Inledning och bakgrund För ett drygt decennium
sedan förändrades det statliga stödet till många kulturverksamheter runt om i landet. Genom införandet av kultursamverkansmodellen blev det en uppgift för regioner och landsting1 att fördela både statliga och regionala medel, bland annat till regional enskild arkivverksamhet och filmkulturell verksamhet. I Kulturrådets uppdrag ingår att följa upp hur medlen för regional kulturverksamhet har använts. De senaste åren har uppföljningen bestått av tre delar: • Kvantitativ redovisning, som består av uppgifter från de verksamheter i regionen som fått del av statliga bidrag enligt kultursamverkansförordningen. Uppgifterna ska vara granskade och godkända av regionen innan Kulturrådet tar del av dem. • Samtliga verksamheter som fått ta del av statliga verksamhetsbidrag lämnar sina verksamhetsberättelser och årsredovisningar. • En fördjupad uppföljning, så kallad ”separat uppgiftsinsamling” genomförs. Enligt riktlinjerna för uppföljningen kan dessa exempelvis syfta till att belysa ett specifikt kulturområde, genreöverskridande verksamhet eller olika samarbeten och nationella kulturpolitiska mål.2 Föreliggande rapport presenterar 2021 års separata uppgiftsinsamling inom kultursamverkansmodellen. Det är den tredje i ordningen och den första som har kulturområden i fokus.3 Beslutet att se närmare på arkivens och filmens situation inom den regionala kulturverksamheten föregicks av en behovsinventering i samverkansrådets4 uppföljningsgrupp. Valet motiverades bland annat av arkivutredningen Härifrån till evigheten – en långsiktig arkivpolitik för förvaltning och kulturarv5 och Myndigheten för Kulturanalys6 rapport Främjas filmen? En översyn av filmområdet i kultursamverkansmodellen.7 Arkivutredningen lyfter arkivens betydelse för samhället men ger ingen fördjupad kunskap om de enskilda arkiv som ingår i kultursamverkansmodellen, vilket motiverar att vi undersöker den verksamheten i den här rapporten. När det gäller filmområdet pekar Kulturanalys på att det finns problem med de regionala filmkulturella verksamheternas integrering i kultursamverkansmodellen, och att dessa bör hanteras inom ramen för kultursamverkansmodellens fortsatta utveckling. Kulturanalys drar slutsatsen att ”/a/vgränsningen av det filmkulturella verksamhetsområdet i kultursamverkansmodellen är otydlig”, särskilt gäller detta frågan om medlen ska kunna användas till professionell produktion.8 För Kulturrådet och samverkansrådets parter är detta ett intressant resultat som vi anser behöver undersökas vidare. Vi behöver lära oss mer om hur regionerna arbetar med både film- och arkivområdet och hur dessa områden kan utvecklas inom ramen för kultursamverkansmodellen. 1 Sedan 2019 finns inte längre några landsting, samtliga har omvandlats till regioner. Beteckningen ”landsting” har även tagits bort ur lagstiftningen. 2 Kulturrådets riktlinjer för uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet (Adm 2020/4). 3 Den första separata uppgiftsinsamlingen resulterade i Styra allt jämt. Kartläggning av hur Sveriges regioner arbetar med jämställdhet i styrning av verksamhet som ingår i kultursamverkansmodellen. Den andra kom i februari 2021: Göra allt möjligt – om hur regioner och verksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen arbetar med breddat deltagande i kulturlivet. 4 Samverkansrådet utses av regeringen och har sedan kultursamverkansmodellen infördes bestått av Konstnärsnämnden, Kungliga biblioteket, Länsstyrelserna, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksteatern, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Svenska Filminstitutet, med Kulturrådet som ordförande. Sedan 2021 ingår även Statens konstråd. 5 Härifrån till evigheten. En långsiktig arkivpolitik för förvaltning och kulturarv (SOU 2019:58). 6 Nedan benämnd Kulturanalys. 7 Främjas filmen? En översyn av filmområdet i kultursamverkansmodellen – Myndigheten för Kulturanalys, Rapport 2020:2 8 Ibid s.8. 5