Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Reportage
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Avtal 2011
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23 Så mycket kostar kollektivavtalet
De senaste månaderna har Unionen varslat om konflikt på två företag. Båda har haft önskad effekt – företagen har tecknat kollektivavtal. De flesta företag som är ointresserade av kollektivavtal säger att de redan har en annan försäkringslösning. Gunilla Bäcklund, central ombudsman på Unionen, tycker att företag som har valt individuella pensioner till sina anställda har gjort ett dyrt val. I värsta fall kan de höga fasta årsavgifterna knapra slut på de insatta pengarna. – Jag känner till flera arbetsgivare som har betalat in miljoner FAKTA: ● Medlemsavgiften till en arbetsgivarorganisation cirka 0,2 procent (kan skilja mellan förbunden) av tjänstemännens anmälda lönesumma ● TGL (Tjänstegrupplivförsäkring) 50 kronor per månad och anställd ● TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada) 0,01 procent av tjänstemännens anmälda lönesumma ● TRR Trygghetsrådet 0,3 procent av tjänstemännens anmälda löne- summa (0,7 % vid hängavtal) ● ITP-pension 4,5 procent på löner under 7,5 inkomstbasbelopp ● ITP pension 30 procent på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp Därtill kommer kostnader för sjuklön med 10 procent av lönen om någon blir sjuk längre tid än två veckor och 10 procent av lönen i föräldralön om någon blir föräldraledig. För högavlönade blir kostnaden högre vid föräldraledig- het och sjukdom. Om företaget inte tidigare har betalat OB-tillägg eller övertidsersättning tillkommer även dessa kostnader om någon arbetar övertid eller är schemalagd på kvällar och helger. FOTNOT: 7,5 inkomstbasbelopp är i år 32 562 kronor. kronor för unga personer som har varit anställda kort tid och sedan har det visat sig att pensionskapitalet krymper så att det inte blir någon pension alls. Det gör mig lite förtvivlad. Man kan ha flytträtt men avgiften kan vara så hög att en flytt inte lönar sig. Genom kollektivavtalet där flera miljoner människor ingår kan man pressa priserna hos försäkringsbolagen. Det innebär mycket lägre avgifter. Dessutom har kollektivavtalets tjänstepension ITP 2 (gäller personer födda 1978 eller tidigare) en garanti så att man vet vad man får. Yngre som har ITP 1 vet inte exakt vad de får, men det kan aldrig bli noll kronor. Arbetsgivare som vill behålla sina individuella pensionslösningar och ändå teckna kollektivavtal kan göra det. Nyanställda hamnar då i det nya systemet medan övriga får välja. Kostnaden för ett avtal är ungefär en halv miljon kronor per år för ett företag med fyrtio anställda som tjänar i snitt 20 000 kronor i månaden. För ett företag med tio anställda som tjänar 40 000 kronor i snitt är summan nästan densamma. Högavlönad personal är alltså dyrare och det beror på inbetalningarna till tjänstepensionerna. – Men individuella pensionslösningar kan vara ännu dyrare. De kan kosta 10 000 kronor mer per anställd och år om de anställda ska få ut lika hög pension varje månad som den kollektivavtalade. EVA KARLSSON Se hela uträkningen på kollega.se Mannens karriär går före vid flytt Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering har undersökt drygt 600 000 par i Sverige och kommit fram till att mannens karriär är en större anledning till flytt än kvinnans. Undersökningen visar att om mannens yrke har en bra löneutveckling är sannolikheten större att paret flyttar. Så är dock inte fallet om kvinnan har bra möjligheter till en hög lön. Har regionen låga löner generellt är också det ett viktigt skäl för att byta bostadsort. I vissa situationer spelar mannens karriärmöjligheter däremot en mindre roll. Är någon i ett yrke som normalt sett kräver en längre utbildning är det vanligare att paret flyttar oavsett kön. Anställda far illa av omorganisationer En grupp svenska forskare har under nästan tio år studerat närapå varje tänkbar aspekt av organisationsförändringar och hälsa. Bland mycket annat vet forskarna i dag att organisation spelar roll för olika hälsofaktorer och för de anställdas arbetsvillkor. Man vet också att på arbetsplatser där man har mycket kundkontakter och i hög grad anpassat organisationen efter kunderna, är sjukfrånvaron högre än på till exempel rena industrier, även om villkoren är bra. Forskarna har dessutom dragit slutsatsen att det inte går att göra några generella åtgärder för att förhindra ohälsa och att den managementkunskap som finns är opålitlig. Samtidigt visar det sig att det är viktigt hur man genomför omorganisationer. Flest sjukskrivningar efter omorganisationer finns där de anställda upplevt kompromisslöshet, svaga möjligheter att påverka och otydlighet samt på arbetsplatser som drivit igenom flera omorganisationer på raken. 2-11 KOLLEGA 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Ledare
Kollega Sida 56
Kollega Debatt
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68