Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Reportage
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Avtal 2011
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34 »Jag har svårt att tänka mig att d
et inte sker övervakning som de anställda inte känner till...« handlar om att spionera på sina anställda. Det är inte så det går till. Vi rekommenderar alltid dem som köper programvaran att de informerar de anställda om att programmet finns och hur det kommer att användas. Det används som säkerhet, utifall något skulle hända. Det är klart, det kommer alltid att finnas folk som missbrukar saker och ting. Jag kan gå in på Ica och köpa ett kilo fryst oxfilé och slå ihjäl någon med också. Men det är knappast Icas fel, säger han. I takt med att fler och fler skapar konton på Facebook ökar beställningarna av Spector Pro, som programmet heter. Stora och små företag, myndigheter och privatpersoner – behovet av kontroll finns överallt. Deniz Özen ser stora fördelar med att ha övervakningsprogram. – Man måste förstå varför de här programmen finns och vad de är till för. Det handlar inte om att gå in och läsa privata mejl. Väldigt många företag märker att väldigt mycket tid går åt till Facebook och Youtube och allt vad det är. Och det kommer mer och mer uppgifter om att det läcker företagshemligheter. Vi kan inte låta oss bli ett u-land för att vi inte kan ta vara på vår information. Ingen tjänar på att företag går dåligt. Enligt Deniz har en majoritet av de stora bolagen en massiv övervakning av de anställdas datortrafik, med eller utan hans programvara. – Det sker, och mer än folk tror. På Svenskt Näringsliv drömmer Tommy Svensson om en värld byggd på ömsesidigt förtroende och tydliga riktlinjer. Samtidigt, säger han, hjälper vettiga säkerhetsåtgärder hederligt folk att förbli hederliga. Ett kontrollsystem som de anställda är informerade om kan alltså ha en avskräckande effekt. – Om man genomför kontroller eller förändringar i smyg kommer man att få problem. Det upptäcks i regel, och då kommer folk att lägga tankemöda på att komma förbi kontrollsystemen. Men att kontrollsystemen behövs är han övertygad om. Och även i de fall de skulle saknas kan man komma långt bara genom att söka i den information som redan finns, om både företag och privatpersoner. – Det är lika bra att vi blir realister. Finns du på Facebook så kan både mamma, pappa och chefen se vad du har för dig. Det finns inga skyddade Facket vill ha regler för övervakning För några år sedan genomförde Datainspektionen ett tillsynsprojekt för att undersöka hur personuppgifter behandlas i arbetslivet. Det handlade framförallt om arbetstagarnas arbetsprestation och övervakning av internetanvändning och e-post. Av alla tillfrågade företag angav åtta av tio att de regelbundet kontrollerade sina anställdas e-post. Några medgav också att de loggade telefonsamtal. Sedan dess har tekniken utvecklats explosionsartat men lagstiftningen på området har inte hängt med. I dag finns det ingen lag som reglerar vilken information arbetsgivaren har rätt att kontrollera, registrera och spara. Det har blivit mer av en gällande praxis, som skiljer sig mellan arbetsplatserna. – Eftersom tekniken utvecklas och möjligheterna till övervakning och kontroll ökar tycker vi att det finns starka argument för att man behöver reglera dessa frågor i lag, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen. Sedan 1996 har fackförbunden 34 KOLLEGA 2-11 inom TCO suttit med i fyra utredningar om integritet i arbetslivet. Men enda lagstiftning de resulterat i hittills är lagen om genetisk integritet, som innebär ett förbud för arbetsgivaren att kräva genetiska tester. – Vi vill egentligen inte att man ska förbjuda arbetsgivaren att göra tester av olika slag. I vissa fall kan de vara berättigade, men man måste säkerställa att de sker på ett ansvarsfullt sätt och att det finns ett skäl, säger Martin Wästfelt. Den senaste integritetsutredningen innehåller en rad förtydliganden om rådande praxis. Det ska till exempel bli svårare för arbetsgivaren att begära en medicinsk undersökning utan ett godtagbart argument, det ska också vara förbjudet att lyssna på anställdas telefonsamtal, genomföra kontroll vid in- och utpassering, genomföra personlighetstester, använda kameraövervakning, punktmarkera arbetstagare, och systematiskt fråga ut anställda om privata förhållanden – om det inte anses berättigat och är ett godtagbart ingrepp i integriteten i förhållande till ändamålet. Från arbetsgivarhåll var man mycket kritisk till förslagen och menade att om man reglerar frågan i lag, kommer arbetsledningsrätten bli obefintlig. De fick gehör hos regeringen. Lagförslaget lämnades in i september förra året. Sedan dess har det varit tyst. – Det har inte hänt någonting. Före detta arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin besvarade en interpellation i riksdagen för snart ett år sedan där han sa att frågan var komplicerad och att beredning pågick. Den nya arbetsmarknadsministern har såvitt jag känner till ännu inte uttalat sig, säger Samuel Engblom, jurist på TCO. Genom sin pressekreterare låter Hillevi Engström meddela att ”Förslagen är intressanta, men kräver en noggrann analys. Det är i dagsläget inte helt uppenbart hur man skulle kunna gå vidare med utredningen då förslagen har bäring på såväl grundlagen som den svenska modellen, vilket naturligtvis ställer höga krav på beredningen. Frågor om integritet är högt prioriterade för regeringen. Men vi är i nuläget inte beredda att säga när och i så fall i vilken omfattning utredningens förslag ska genomföras.” Men även om kritiken från arbets- givarhåll är hård tror Martin Wästfelt att båda parter i längden skulle tjäna på en reglering. – Jag bedömer inte att det egentligen finns något negativt med att tydliggöra vad som gäller. Däremot innebär givetvis inte förslagen en inskränkning i arbetsgivarens rätt att välja den man vill anställa. Trots tystnaden från regeringen är han optimistisk inför framtiden. – Jag tror faktiskt inte att man kan ignorera den här frågan i längden. Den är ständigt aktuell och med teknikens framfart blir det allt mer tydligt att det behövs en lag om personlig integritet i arbetslivet. LINA JONSSON skrymslen i IT-världen, säger Tommy Svensson. – Lika lite som jag kan förutsätta att ingen går in på mitt kontor när jag inte är där, lika lite kan jag förutsätta att ingen går in i min dator. Man kan inte vara privat på jobbet. Du kan skicka mejl av privat karaktär, men inte privata mejl. Det är viktigt att man kommer ihåg det. Datainspektionen är tillsynsmyndighet när det gäller personuppgiftslagen. Det innebär att det är dit den vänder sig som misstänker att någon, ett företag, en myndighet, en förening, eller vad det vara månde, inte uppfyller lagens krav på hur personuppgifter ska hanteras. Oskar Öhrström, jurist på myndigheten, anser att det förekommer aktiviteter som befinner sig i en gråzon. – Jag har svårt att tänka mig att det inte sker övervakning som de anställda inte känner till, men om det är vanligt eller inte vågar jag inte säga, men jag tror att man kan vara ganska säker på att det förekommer. – Generellt har arbetsgivare långtgående möj- ligheter, enligt arbetsrätten, att kontrollera vad de anställda gör. Men personuppgiftslagen inne
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Ledare
Kollega Sida 56
Kollega Debatt
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68