Buffé Sida 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32
Buffé Sida 33
Buffé Sida 34
Buffé Sida 35
Buffé Sida 36
Buffé Sida 37 Nya shoppingtrender - vi sneglar på
USA Snabbköp, hamburgare och bensinmackar med matförsäljning är gamla Amerikatrender på export till Sverige. Riktar vi blicken mot US A idag ser vi hur folk i farten har slutat laga mat, men hemlagat får de ändå.. . • Det pågår ett ständigt slag om våra magar. Ma n kan numera inte ens tanka bilen utan at t köpa ett par liter mjölk och en varm korv, och får man tro trendkännarna kom - mer vi i framtiden få se ett blandäktenskap mellan mataffärer och restauranger. Kräsna gomma r kommer kunna njuta med alla sina sinnen, och dessutom veta att maten ä r näringsmässigt balanserad och råvarorna pro - ducerade under trygga förhållanden. Som vanligt kommer de nya vindarna från väster, och den mest spännande Amerikatrenden ä r »restaurangbutikerna«. På sina håll möter kockarna innanför restaurangbutikens dörra r och lagar sedan maten p å beställning. På vägen till kassorna kan ma n plocka med sig nybakat bröd, juice, os t och kaffe till frukosten samt kvällens dessert. -Gränsern a suddas mer och mer u t mellan dagligvarubranschen och restaurangbranschen, konstaterar Sofia Selberg, projektledare på CL R Partner, ett konsultföretag inom måltidsindustrin, US A ha r hunnit längre, och generellt kan man säga at t vi - på got t och on t - följer det mönstret. På den mindre positiva sidan finns minska t kunnande om och intresse för matlagning, och i amerikanska matannonser frågar unga 2000-talsmedborgare vad hemlagad ma t ä r för något (»What's a home cooked meal?«). Sådana funderingar får äldre generationers husmödrar att framstå som det moderna hemmets dinosaurier, ett släkte som ä r på utdöende i takt med att tempo t i samhället skruvas upp ytterligare. -Mång a i US A kan helt enkelt inte laga mat , och den tendensen finns också i Sverige. Det ha r delvis med prioriteringar och tidsbrist at t göra, och då fyller den färdiglagade maten en allt större plats. Vi ser också mer och mer av den kylda och nylagade färdigmaten i affärerna - och den har blivit fräschare, är mer välsmakande och passar en mer kräsen konsument, konstaterar Sofia Selberg och nämner det mest kända amerikanska exemplet, »Eatzi's«, som en förebild. -De n är ett mellanting mellan affär och restaurang. Det är på alla sätt en upplevelse a n gå in där, med kockar som står och lagar mat inför publik. Det räcker inte med at t det enbart ser gott ut, utan alla sinnen ska beröras. Det kan handla om at t få inspiration och matglädje, att få nya idéer, at t det doftar gott och att man får en chans att provsmaka. Den amerikanska uppfinningen »Tv-dinner«, den färdiglagade och frysta matsedeln som slog igenom efter tevens genombrott , har alltså kommit en lång väg, liksom den färdiga hämtmaten . Denna utveckling gäller även snabbköpen , som också ha r sitt ursprung i USA . Affärerna med prismärkta varor som kunderna hämtade själva introducerades dä r under första världskriget och kom till Sverige på 1940-talet. Då påbörjades också den breddning av butikernas sortiment, och den branschblandning, som alltså fortsätter i det nya millenniet. -Mate n finns på fler och fler ställen idag, säger Sofia Selberg, och det är något som vi har plockat från USA . NU om man vill etablera en ny restaurang eller ett nytt kafé öppna r man inte alltid ett nytt ställe, utan man etablerar sig där konsumenterna redan finns. Det kan vara i en bokhande l eller hos en juvelerare, som på Drottninggatan i Stockholm. På tidningen Supermarket, som vänder sig till fackfolket, har man genom åren följt utvecklingen i bland anna t USA . Dä r konstaterar man att konsumenterna blir alltmer medvetna om »mattrygghet«; de vill veta om de kan lita på producenterna och om maten håller hög kvalitet. På tidningen ser man också hur olika etniska trender slår igenom ännu starkare, och de t kan man även förvänta sig i Sverige. Dessutom finns det tecken på att stadskärnorna åter blir intressanta för at t etablera affärer, områden som i både US A och Sverige fått ge vika för storköpen i städemas utkanter. I slaget om våra magar blir kanske storköpen platsen där man bunkra r basvaror, och restaurangbutikerna inne i städerna och bostadsområdena blir träffpunkten och räddTrendigt i Västerås. Annika Mårtensson på ICA Grytan i Västerås wokar en omgång grönsaker och nudlar till lunchkunderna. Tidigare gick det mest fryst pizza och piroger vid lunchtid, men nu går woken het mellan elva och ett varje dag. Vid femtiden drar det igång igen, då kommer de kunder som inte orkar laga middag den dagen. Ett annat middagsalternativ är sushi, som ICA Grytan var första butik i Västerås att lansera. Läs mer på sid 39. A V ANNIKA ORTMAR K LIN D FOTOPERGNORÉ N ningen för dagens måltider. Kanske frågar inte framtidens barn mamma eller pappa vad det blir till middag , utan de slinker in i närmaste iCA-affär och hör med kockarna där i stället.
Buffé Sida 38
Buffé Sida 39
Buffé Sida 40