Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
SCB:s partisympatiundersökningar utförs två gånger per år och vid varje tillfälle intervjuas 9 000 personer. Kollega har tittat närmare på svaren från yrkesverksamma tjänstemän inom privat sektor, 1 085 personer i maj 2010. Svaren gäller vilket parti man står närmast eller sympatiserar med. Felmarginalen är för moderaterna 3,3 procent och Socialdemokraterna 2,6 procent. Med 95 procents säkerhet kan man säga att undersökningsgruppens siffra motsvarar verklighetens siffror, plus eller minus 2,6 procent för till exempel S (95-procentigt konfidensintervall, SCB:s standard). Majoriteten gillar alliansen Två av tre tjänstemän i privat sektor föredrar alliansen Allianspartierna drar ifrån de rödgröna bland de privatanställda tjänstemännen. De borgerliga är nu dubbelt så stora som oppositionen. K ollega har tagit fram de senaste tio årens partisympatiundersökningar från SCB. I genomsnitt har de borgerliga cirka 20 procentenheters för- språng. De senaste två åren har gapet ökat till 30 procent. I dag anger två av tre privatanställda tjänstemän ett alliansparti som bästa parti och moderaterna dominerar stort. Statsvetaren Maria Oskarson förklarar alliansens nästintill ständiga övertag med att klass fortfarande påverkar partisympatierna. – Klassröstningen är inte lika tydlig som förr, men den finns kvar. Man brukar förklara det utifrån egenintresset. Om du är privat tjänsteman med en bra lön har du dubbla skäl att inte prioritera en stark välfärdsstat och höga skatter. Du är varken anställd i den offentliga sektorn eller beroende av den, säger Maria Oskarson som är docent i statsvetenskap på Göteborgs Universitet. I hela befolkningen har de rödgröna haft ett övertag i alla majmätningar de senaste tio åren. De senaste årens majmätningar har varit relativt jämna. Men bland de privatanställda tjänstemännen gäller alltså en annan politisk karta. Enligt Maria Oskarson, som specialiserat sig på social position och röstbeteende, påverkar också den sektor man jobbar i. 10 KOLLEGA 5-10 – I den privata sektorn är det andra frågor som är på dagordningen än i den offentliga sektorn. Det är frågor om handel, konkurrens och företagande. Men alliansens övertag gäller inte alla privatanställda tjänstemän. SCB:s siffror visar att de rödgröna är aningen större bland dem med en låg inkomst, under 250 000 kronor om året. Bägge blocken samlar i denna inkomstgrupp cirka 47 procent av väljarna. – Den gruppen prioriterar antagligen välfärdsstaten mer och det är förmodligen fler kvinnor i denna grupp. Kvinnor tenderar till att vara mer positiva till välfärdsstaten och står generellt sett mer till vänster. De har ofta mer kontakt med till exempel dagis och äldreomsorg, säger Maria Oskarsson. Vissa statsvetare anser att tjänstemännen blir allt viktigare för partierna. Dels blir de fler och fler för varje val. Dessutom befinner de sig i samhällets mittfält, vilket är viktigt för partier som vill nå en majoritet. Detta borde ge Unionen stora möjligheter att påverka politiken, eftersom förbundet har cirka 500 000 tjänstemän som medlemmar. Unionens styrelse har också fastställt en valplattform med åsikter inom fem politikområden. Valplattformen ”Unionens politik för trygghet och jobb” innehåller ett 20-tal förslag, och är ett stöd för förbundets företrädare som Förtroendevalda mer åt vänster Medan de privatanställda tjänstemännen som grupp tenderar att vara borgerlig, ser det lite annorlunda ut bland Unionens förtroendevalda. En undersökning som TCO-tidningen gjort visar att vänsterblocket förmodligen skulle vinna valet om de förtroendevalda i Unionen fick bestämma. I denna grupp får de rödgröna 50,9 procent och alliansen 41,8 procent. Enkäten besvarades av 244 förtroendevalda i Unionen i slutet av maj och i början av juni. Tjänstemännen avgjorde valet 2006 En utvärdering som SCB gjorde av valet 2006 hävdar att de borgerliga vann på grund av tjänstemannarösterna. Av arbetarna var det nämligen bara 13 procent som röstade på moderaterna. Läs mer om hur Unionens krav kan påverka valutgången på sid 20. TOBIAS FLYGAR
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68