Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26 »Om jag tänker på mina barn så hop
pas jag att de kommer att leva i ett samhälle med större respekt för människors olikheter.« strävanden att vara oberoende av männen och staten, att leva fria från våld – och själva bestämma om och när de skulle ha barn. – Den här tiden gav mig mycket. Jag kan fortfarande känna ilskan välla upp inom mig över att kvinnor behöver försvara och förklara sina grundläggande rättigheter. Efter sina tre år i Bolivia fick hon ett jakande svar: en enda människans engagemang betydde något. Det fick hon bekräftat gång på gång då hon besökte kvinnorna. – Barnadödligheten är fortfarande hög, men det har inträffat stora förändringar, som att kvinnor ur ursprungsbefolkningen har blivit högt uppsatta byråkrater. Det ingjuter mod och meningsfullhet. Det visar att det faktiskt går att förbättra saker och ting. Politiker och politik kan påverka. Väl i Sverige visste hon vad hon skulle göra. Påverka politiken. Förvisso föresvävade henne tanken under tonåren då hon ett tag var med i Muf. Men nu grundade sig engagemanget på egna erfarenheter, var djupare, mognare. 1993 kom hon in i regeringskansliet. – Jag tänkte inte karriär, utan sökte mig dit jag kunde påverka. Och det kan man göra i regeringskansliet, det hade jag rätt i! Hon skrattar kinderna rosa. Fram tills hon började på Riksförbundet för sexuell upplysning för dryga tre år sedan, arbetade hon även på TCO, statsrådsberedningen och på justitiedepartementet, som dess politiskt (s)-märkta planeringschef. Den röda tråden i jobben var jämställdhet och kvinnors rättigheter. Därmed kan språnget till RFSU tyckas litet. Men vad hade hon för egna erfarenheter av sex och samlevnad? Hon har en hygglig minnesbild av den sexuella undervisningen i skolan, som skolsköterskan höll i. Fokus låg inte på skydd mot sjukdomar, utan mot graviditet. – Jag började ta mini-piller tidigt, jag var 15-16. Jag hade pojkvänner och umgicks mycket på fester. Motala var inte ett ställe med många krogar, man festade hos folk i stället. Jag minns bråk med föräldrarna om hur dags jag skulle vara hemma. Min känsla är att jag alltid behövde vara hemma en timme tidigare än vad jag ville. Och hon minns hur det lyste i moderns ögon då hon ordagrant berättade om föresläsningarna hos RFSU:s grundare Elise Ottesen-Jensen, om kvinnors rätt till lusten, om rätten att oavsett sammanhang alltid kunna säga ja eller nej. Vad sa hon om din rätt att njuta av sex? – Vi var inte kompisar, utan hade en dotter-mamma-relation. Jag var inte rädd att komma till henne med egna problem, men vi pratade inte intima saker... Hon sa att jag skulle ta beslut som var bra för mig, att jag hade rätt till att ”ha det bra”. Intimare än så blev det inte. Det räckte. 26 KOLLEGA 5-10 Åsa Regnér har två barn, en sjuårig pojke och en nioårig flicka. Det är lite väl tidigt för sexualundervisning i skolan, men samtalet kring köksbordet är i full gång. – De har redan frågor om kroppen och om hur könsorganen fungerar, om hur bebisar kommer till. Det gäller att försöka svara uppriktigt. Vad tycker du är en lämplig ålder för deras sexuella debut? Hon sneglar på sin lilla anteckningsbok som om hon överväger att skriva ner frågan och låta bli svaret. Sekunden senare visar hon vilken slipad kommunikatör hon är. – Jag hoppas att de ska ha sex första gången när de vill och kan göra en sådan bedömning. Det är viktigt att de tar ett aktivt beslut och har en partner som bryr sig om dem. Talar du bara om friheten att välja och avnjuta sex, eller lever du som du predikar? – Du menar om jag tycker om sex? Sex är viktigt i mitt liv. Jag tror att sexualitet spelar en stor roll i människors liv. Det är viktigt om det fungerar eller inte. Så är det för mig, säger hon. Man kan undra vad det tjänar till, alla möten, debatter och strider hon utsätter sig för. Ger det henne någon makt över politiken, det hon drömde om den dagen hon lämnade kvinnorna i Anderna och for till Sverige? Ordet makt tycks hon vara lite rädd för. Så hon tar en omväg: – Vi försöker att vara pålästa och passionerade. I en demokrati är det den frivilliga organisationens roll att granska politikerna och komma med förslag. Det ska vara bra förslag. Och då ska politikerna lyssna. Jag vill se att regeringen tar upp abortfrågan med utländska regeringar. Jag kommer att slåss för det och inte släppa frågan. Skulle Åsa Regnérs engagemang, trots höga debattvågor och strömmen av hatmejl, börja dala, kan hon alltid påminna sig om kvällen med vännerna. Hennes lesbiska vänner var kortklippta och hade stora skjortor. Mitt på gatan i centrala Stockholm mötte de unga berusande män som uppträdde hotfullt. – Männen ville slå dem för att de såg ut som flator, men mina kompisar visade stor vana och höll sig undan. Jag tyckte att det var fruktansvärt, ett tydligt exempel på våld. Då är det bra att vi har något som heter hatbrott. Jag blir upprörd på vännernas och samhällets vägnar att sådant förekommer. Jag kan inte stå ut med att det kan vara så här i ett samhälle. Man måste engagera sig. Hon hämtar andan och innan hon fortsätter antecknar hon något i sin lila anteckningsbok. – Vi är inte helt färdiga i Sverige. Om jag tänker på mina barn så hoppas jag att de kommer att leva i ett samhälle med större respekt för människors olikheter. Sedan slår hon igen sin lila anteckningsbok, varmed svaret på frågan om hennes favoritsexleksak förblir höljd i dunkel.
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68