Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8 Stefan Svensson forskar i ämnet try
ckt elektronik. En av de branscher politikerna hoppas på i framtiden. Möjliga produkter är mjölkpaket som byter språk när man trycker på kartongen, eller biljetter som låter. »Det tar nog minst tio år att få upp sysselsättningen igen.« bygger vi en elektronisk struktur och till sist lägger vi på lack, säger Jessica Ohlin. Inte långt ifrån laboratoriet finns Norrköpings nya stolthet – Visualiseringscenter C. Här blir avancerad data bilder, videofilmer och grafik. Det här är också Östergötlands industriella hopp. Kommunen har satsat stora pengar, och juvelen i kronan är något som kalllas domteatern – en cirkulär biograf där duken utgör halva rummet. En utställning visar hur forskarna vid Linköpings universitet har lyckats scanna in ett lik så att varje skrymsle i kroppen finns med som digital information. Avbildningen av kroppen blir bläddringsbar. Du kan leta efter dödsorsaken i skelettet, musklerna eller blodomloppet genom att trycka med handen på bilden av kroppen. En berättarröst redogör för hur metoden revolutionerar det rättsmedicinska arbetet. Det låter som science fiction. Norrköpings näringslivsdirektör Anne Revland håller ivrigt med. Visualiseringsteknik och mediateknik är 8 KOLLEGA 5-10 tillsammans med miljöteknik en del av stadens framtid, tror hon. – Det finns jättestora möjligheter. Det handlar om att få den traditionella industrin att möte den nya, säger hon. Norrköping har förr vilat tungt på industrier som till viss del eller helt och hållet lagts ner. På 50-talet försvann den stora textilindustrin. På 90-talet slutade Ericsson tillverka kretskort här, som en del av IT-fabrikernas uttåg till Kina och andra låglöneländer. Idag är sysselsättningen något lägre här än i resten av riket. – Vi inbillar oss inte att sysselsättningen kommer att öka inom tillverkningsindustrin. Det är viktigt att industrin växer, men vi har idag en automatisering och effektivisering. Så det blir inte så många nya jobb. Det är inom tjänstesektorn det rör på sig, säger Anne Revland. Men precis som många andra håller hon med om att många tjänstesektorer i framtiden kommer att vara knutna till industrin. Och faktum är att Norrköping inte har slutat att vara beroende av sin industri. Fortfarande produceras pappersmassa i regionen. Men fabrikerna har flyttat ut ur centrum. Det är fel att säga att Norrköping och Sverige har avindustrialiserats. Exporten utgör ungefär hälften av BNP. Hälften av allt värde som produceras i Sverige består av exportvaror, och i viss mån tjänster knutna till dessa exportvaror. Problemet är att de stora framgångsrika industriföretagen inte längre ökar antalet anställda. Många går bra, men de anställda blir snarare färre än fler. 1996 hade storbolag med huvudkontor i Sverige 54 procent av sina anställda i Sverige. 2007 hade den siffran sjunkit till 31 procent, enligt myndigheten Tillväxtanalys. – Bolagen direktinvesterar i Kina, Indien och andra länder. De producerar direkt på plats för dessa marknader och även för andra marknader, säger Jan Edling, författare till nyutkomna boken ”Agenda för Sverige”. Han har funderat mycket på den svenska arbetslösheten de senaste åren. Han sa upp sig från LO 2005 eftersom ledningen där inte ville godkänna en kritisk rapport om arbetsmarknaden. Edlings tes var att en allt för stor del av den vuxna svenska befolkningen försörjde sig på bidrag på grund av brist på jobb. I sin nya bok är han inne på samma spår. Omkring 18 procent av de vuxna försörjer sig på a-kassa, är långtidssjuka eller förtidspensionerade, enligt Edling. Han framhåller fler oroande siffror. I dag jobbar drygt 77 procent av den vuxna befolkningen. För 20 år sedan var det 87 procent. Om politikerna inte gör något radikalt är välfärden i fara, anser han. – Det krävs en mycket stor omställning av politiken. Det tar nog minst tio år att få upp sysselsättningen igen, säger Edling som numera jobbar på Vinnova, Verket för innovationssystem. Han vill att staten ska satsa stort på svenska innovationer. Eftersom vi är relativt välutbildade ska vi konkurrera med avancerade produkter BRITA NORDHOLM
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68