Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
de kan använda i sina kontakter med politiker. Bland de konkret formulerade skrivningarna dominerar tankar som man också kan hitta i de rödgrönas valmaterial, men här finns även ett par som finns på den borgerliga sidan. – Det kan nog stämma att de rödgröna i större utsträckning har våra förslag. Men det har vi inte tagit hänsyn till, säger Peter Hellberg, Unionens 1:e vice ordförande. Några av förslagen som återfinns hos de rödgröna är till exempel att 80 procent ska få 80 procent av sin inkomst vid arbetslöshet, att alla ska betala samma a-kasseavgift och krav på fler arbetsmiljöinspektörer och arbetsmiljöombud. På den borgerliga sidan kan man till exempel se att Centerpartiet, likt Unionen, vill använda skattemedel för att få fram klimatsmarta uppfinningar på marknaden och andra innovationer. Peter Hellberg ser inte något problem i att Unionens förslag tycks ligga nära de rödgrönas. – Det är ju tvärtom jättebra att partier tycker som oss eftersom vi försöker att påverka alla partier att tycka som oss. Kan ni inte skrämma bort potentiella medlemmar? – Man måste se på varför vi tycker som vi tycker. Vi har en demokratisk process som avgör vad Unionen tycker. Vi utgår ifrån vad vi har kommit fram till genom åren. Det är inte så att vi hittar på frågor inför valet här på förbundskontoret. Bakåt i tiden har vi också haft förslag inom näringslivsområdet som ligger närmare de borgerliga partierna. Rekommenderar ni medlemmarna att rösta på vissa partier? – Definitivt inte. Vi är partipolitiskt oberoende och vi tror att medlemmarna är fullt kapabla till att bedöma själva hur de ska rösta, säger Peter Hellberg. Men om ni vill påverka politiken, kan ni väl föreslå partier som ligger er närmast? – I våra viktigaste frågor påverkar vi ändå genom vårt arbete och genom att medlemmarna pressar politikerna åt att gå åt ett visst håll. Vad vi kan tänka oss är att säga till partierna att ”detta tycker vi, vad tycker ni?” och sedan redovisa detta. F rån en svensk horisont är vi vana vid att betrakta USA som ett extremt marknadsorienterat samhälle, där statens inflytande är minimalt. Men när det gäller uppfinningar och nya produkter är det snarare tvärtom. Den amerikanska staten arbetar hårt för att stödja det egna näringslivet. – Det kommer lika mycket riskkapital från amerikanska staten som från affärsänglar. I USA har man en lag som säger att en viss procent av myndigheternas budget ska gå till innovationsupphandling, säger Hans Björkman som är förbundsekonom på Unionen med ansvar för innovationspolitik och entreprenörskap. Han driver frågan om innovationsupphandling. Lite förenklat betyder det att staten bestämmer sig för att köpa in ny teknik och nya metoder. Myndigheterna hjälper på så vis till med att utveckla nya produkter. – Universitetssjukhusen skulle till exempel kunna utlysa en anbudstävling för att lösa ett visst medicinskt problem, säger Hans Björkman. När han är ute och föreläser kommer hans mest lyckade exempel från USA. Ett är när president Kennedy satte upp ett mål om att skicka en människa till månen och la stora resurser på det. Statliga satsningar är helt nödvändiga för att klara sysselsättningen på sikt, menar Hans Björkman. – Visst kommer man att göra fel. Men titta på de duktiga affärsänglarna. Av tio satsningar blir en till två riktigt bra och några blir ganska bra. Resten blir inte så bra. – Sedan kan vi inte ha ett företagsklimat som är sämre än på andra håll om vi vill skapa många jobb. Men man kan skapa ett bra företagsklimat på många sätt. Ta flexibiliteten, den kan man skapa genom att satsa på kompetens. Bara att kunna flera språk utökar ju arbetsmarknaden väsentligt. Eftersom många tjänsteföretag saknar forsknings- och utvecklingsavdelningar behöver staten och högskolan hjälpa till, resonerar han. Björn Lindgren, ekonom på Svenskt Närings- liv, ser också USA som en förebild, fast på ett annorlunda sätt. Lägre lägstalöner skulle ha en bra effekt. Han menar att RUT- och ROT-avdragen är bevis på hur jobben blir fler om de blir billigare. Men egentligen skulle han vilja ha bort alla särlösningar och i stället ha en lägre skatt på alla tjänster. – Med lägre skatter, ökad lönespridning och mer av inkomsten kvar hos hushållen skulle hushållen köpa de här tjänsterna. Svenskt Näringsliv vill att konfliktreglerna görs om, bland annat för att få till stånd en förändrad lönebildningsprocess där lönerna i företag som går dåligt kan vara lägre än på andra håll. Fackens makt vid konflikter måste därför minska, anser Björn Lindgren. Mycket av det Svenskt Näringsliv vill se i Sverige finns i USA. Svagare fack. Låga skatter och större inkomstklyftor. Men där är arbetslösheten ungefär som i Sverige, kring 9 procent. Talar inte det mot recepten? Björn Lindgren värjer sig mot att USA inte är framgångsrikt. – I USA har man många som jobbar väldigt mycket och vissa som inte jobbar alls och BNP per capita är mycket högre. Man ska också komma ihåg att de har en stor invandring, och att de varje år måste skapa många nya jobb. De senaste 20 åren fram till att bostadsbubblan sprack har de levererat nya jobb så att det räcker och blir över. Svenskt Näringsliv uppskattar att Sverige skulle kunna skapa 400 000 till 500 000 jobb på sju till tio års sikt. Ett helt annat perspektiv finns i den gröna rörelsen. I stället för att öka produktiviteten skulle samhället tjäna på att dra ned på tempot, anser Angela Ayward på den gröna tankesmedjan Cogito. Om maten produceras i liten skala nära konsumenterna måste företagen anställa fler för att odla och skörda. Arbetstidsförkortning är en annan grön väg. – I dag jobbar vissa alldeles för mycket medan vissa inte jobbar alls. Då är det rimligt att dela på de jobb som finns, säger Angela Ayward . Hon anser inte att det är nödvändigt med tillväxt för att klara jobben. – Det finns en gräns för vår konsumtion. Det betyder inte att vi säger nej till tillväxt i vissa sektorer, till exempel inom miljöteknik. Läs mer utförliga intervjuer med Hans Björkman, Björn Lindgren, Jan Edling och Angela Ayward på www.kollega.se 5-10 KOLLEGA 11 USA förebild även för facket När det gäller jobb och tillväxtkan Sverige lära av USA. Det menar företrädare från både Unionen och Svenskt näringsliv. Fast på lite olika sätt. TOBIAS FLYGAR de kan använda i sina kontakter med politiker. Bland de konkret formulerade skrivningarna dominerar tankar som man också kan hitta i de rödgrönas valmaterial, men här finns även ett par som finns på den borgerliga sidan. – Det kan nog stämma att de rödgröna i större utsträckning har våra förslag. Men det har vi inte tagit hänsyn till, säger Peter Hellberg, Unionens 1:e vice ordförande. Några av förslagen som återfinns hos de rödgröna är till exempel att 80 procent ska få 80 procent av sin inkomst vid arbetslöshet, att alla ska betala samma a-kasseavgift och krav på fler arbetsmiljöinspektörer och arbetsmiljöombud. På den borgerliga sidan kan man till exempel se att Centerpartiet, likt Unionen, vill använda skattemedel för att få fram klimatsmarta uppfinningar på marknaden och andra innovationer. Peter Hellberg ser inte något problem i att Unionens förslag tycks ligga nära de rödgrönas. – Det är ju tvärtom jättebra att partier tycker som oss eftersom vi försöker att påverka alla partier att tycka som oss. Kan ni inte skrämma bort potentiella medlemmar? – Man måste se på varför vi tycker som vi tycker. Vi har en demokratisk process som avgör vad Unionen tycker. Vi utgår ifrån vad vi har kommit fram till genom åren. Det är inte så att vi hittar på frågor inför valet här på förbundskontoret. Bakåt i tiden har vi också haft förslag inom näringslivsområdet som ligger närmare de borgerliga partierna. Rekommenderar ni medlemmarna att rösta på vissa partier? – Definitivt inte. Vi är partipolitiskt oberoende och vi tror att medlemmarna är fullt kapabla till att bedöma själva hur de ska rösta, säger Peter Hellberg. Men om ni vill påverka politiken, kan ni väl föreslå partier som ligger er närmast? – I våra viktigaste frågor påverkar vi ändå genom vårt arbete och genom att medlemmarna pressar politikerna åt att gå åt ett visst håll. Vad vi kan tänka oss är att säga till partierna att ”detta tycker vi, vad tycker ni?” och sedan redovisa detta. F rån en svensk horisont är vi vana vid att betrakta USA som ett extremt marknadsorienterat samhälle, där statens inflytande är minimalt. Men när det gäller uppfinningar och nya produkter är det snarare tvärtom. Den amerikanska staten arbetar hårt för att stödja det egna näringslivet. – Det kommer lika mycket riskkapital från amerikanska staten som från affärsänglar. I USA har man en lag som säger att en viss procent av myndigheternas budget ska gå till innovationsupphandling, säger Hans Björkman som är förbundsekonom på Unionen med ansvar för innovationspolitik och entreprenörskap. Han driver frågan om innovationsupphandling. Lite förenklat betyder det att staten bestämmer sig för att köpa in ny teknik och nya metoder. Myndigheterna hjälper på så vis till med att utveckla nya produkter. – Universitetssjukhusen skulle till exempel kunna utlysa en anbudstävling för att lösa ett visst medicinskt problem, säger Hans Björkman. När han är ute och föreläser kommer hans mest lyckade exempel från USA. Ett är när president Kennedy satte upp ett mål om att skicka en människa till månen och la stora resurser på det. Statliga satsningar är helt nödvändiga för att klara sysselsättningen på sikt, menar Hans Björkman. – Visst kommer man att göra fel. Men titta på de duktiga affärsänglarna. Av tio satsningar blir en till två riktigt bra och några blir ganska bra. Resten blir inte så bra. – Sedan kan vi inte ha ett företagsklimat som är sämre än på andra håll om vi vill skapa många jobb. Men man kan skapa ett bra företagsklimat på många sätt. Ta flexibiliteten, den kan man skapa genom att satsa på kompetens. Bara att kunna flera språk utökar ju arbetsmarknaden väsentligt. Eftersom många tjänsteföretag saknar forsknings- och utvecklingsavdelningar behöver staten och högskolan hjälpa till, resonerar han. Björn Lindgren, ekonom på Svenskt Närings- liv, ser också USA som en förebild, fast på ett annorlunda sätt. Lägre lägstalöner skulle ha en bra effekt. Han menar att RUT- och ROT-avdragen är bevis på hur jobben blir fler om de blir billigare. Men egentligen skulle han vilja ha bort alla särlösningar och i stället ha en lägre skatt på alla tjänster. – Med lägre skatter, ökad lönespridning och mer av inkomsten kvar hos hushållen skulle hushållen köpa de här tjänsterna. Svenskt Näringsliv vill att konfliktreglerna görs om, bland annat för att få till stånd en förändrad lönebildningsprocess där lönerna i företag som går dåligt kan vara lägre än på andra håll. Fackens makt vid konflikter måste därför minska, anser Björn Lindgren. Mycket av det Svenskt Näringsliv vill se i Sverige finns i USA. Svagare fack. Låga skatter och större inkomstklyftor. Men där är arbetslösheten ungefär som i Sverige, kring 9 procent. Talar inte det mot recepten? Björn Lindgren värjer sig mot att USA inte är framgångsrikt. – I USA har man många som jobbar väldigt mycket och vissa som inte jobbar alls och BNP per capita är mycket högre. Man ska också komma ihåg att de har en stor invandring, och att de varje år måste skapa många nya jobb. De senaste 20 åren fram till att bostadsbubblan sprack har de levererat nya jobb så att det räcker och blir över. Svenskt Näringsliv uppskattar att Sverige skulle kunna skapa 400 000 till 500 000 jobb på sju till tio års sikt. Ett helt annat perspektiv finns i den gröna rörelsen. I stället för att öka produktiviteten skulle samhället tjäna på att dra ned på tempot, anser Angela Ayward på den gröna tankesmedjan Cogito. Om maten produceras i liten skala nära konsumenterna måste företagen anställa fler för att odla och skörda. Arbetstidsförkortning är en annan grön väg. – I dag jobbar vissa alldeles för mycket medan vissa inte jobbar alls. Då är det rimligt att dela på de jobb som finns, säger Angela Ayward . Hon anser inte att det är nödvändigt med tillväxt för att klara jobben. – Det finns en gräns för vår konsumtion. Det betyder inte att vi säger nej till tillväxt i vissa sektorer, till exempel inom miljöteknik. Läs mer utförliga intervjuer med Hans Björkman, Björn Lindgren, Jan Edling och Angela Ayward på www.kollega.se 5-10 KOLLEGA 11 USA förebild även för facket När det gäller jobb och tillväxtkan Sverige lära av USA. Det menar företrädare från både Unionen och Svenskt näringsliv. Fast på lite olika sätt. TOBIAS FLYGAR
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68