Sveriges befolkning efter ålder 0–99 år (31 dec 2
011) 0–9 10–19 20–29 30–39 90-talister 40–49 50–59 60-talister 60–69 70–79 40-talister 80–89 90–99 120 000 90 000 60 000 30 000 0 beskrev bland andra Expressen 2001 hur det skulle bli ”när den svenska ålderspyramiden kantrar”. Bilden bestod av bostadspriser som rasar, skatter som höjs, hyreshus som måste rivas… för så såg det ut i Munkfors, där ” äldrebomben redan briserat”. En så nattsvart bild blir inte brett accepterad om det inte finns intresse av att måla upp detta framtidsscenario. Det fanns naturligtvis önskemål hos svenska arbetsgivare att öka utbudet av arbetskraft, till exempel genom att öka arbetskraftsinvandringen. Om profetiorna hade stämt så att det blev fler lediga arbetstillfällen än antalet svenskar i arbetsför ålder, skulle det snabbt leda till att arbetsgivarna tvingades höja löner och förbättra anställningsvillkoren. En av de fundamentala uppgifterna för arbetsgivarnas organisationer är att se till att en sådan situation aldrig uppstår. I praktiken kan det dock inte bli en allmän arbetskraftsbrist. I ett sådant läge, med stigande kostnader för bland annat löner, skulle ekonomin kylas ner. Riksbanken skulle genast höja räntorna och därmed bromsa investeringar. Prognoser och hypoteser kan man tvista om, men nu är vi framme i den tid som profeterna fokuserade på. Det har gått 14 år sedan DN-artiklarna, även om det så sent som 2010 stod i SvD att ”ungdomar kan se fram emot att få välja och vraka på arbetsmarknaden”. Nu har vi facit. Vi kan konstatera att profetiorna var felaktiga, födelsetalen blev inte kvar på den låga nivån, befolkningen har inte krympt – tvärtom. De allra flesta 40-talister har nu gått i pension. Det har inte blivit någon brist på arbetskraft, förutom den efterfrågan på yrkespersoner med särskild kompetens som tidvis uppstår i vissa branscher. Antalet arbetsvilliga överstiger med råge antalet arbetstillfällen. Det så kallade outnyttjade arbetskraftsutbudet motsvarade 478 000 heltidsarbetande i mars, enligt SCB:s arbetskraftsundersökning. Arbetsföra befolkningen: Reserven (arbetslösa, undersysselsatta) 40-talister 90-talister 50-talister ”Köttberget”, 40-talisterna, utgör totalt över 1 miljon människor, men faktum är att 60-talisterna är fler i Sverige. De allra flesta 40-talister, ungefär 85 procent, har redan gått i pension. De sista 40-talisterna som pensioneras kommer att vara ungefär 120 000 under de närmaste två åren. Samtidigt kan dubbelt så många unga, 246 000, komma ut på arbetsmarknaden. År 2014 passerar de sista 40-talisterna 65-årssnöret. De som väntas pensioneras de närmaste två åren (födda 1948 och 1949) är inte fler än totalt cirka 120 000. I verkligheten lär de bli färre, eftersom en del av dem väntas fortsätta att jobba några år till. Men om vi håller fast vid hypotesen om 40-talisterna och de lediga jobb som de skulle lämna efter sig, kan vi jämföra dessa 120 000 med de 90-talister som fyller på arbetsmarknaden. De som är födda 1993 och 1994 utgör tillsammans 246 390 personer. Alla dessa kommer inte att ge sig ut på arbetsmarknaden direkt, en stor del kommer att ge sig ut och resa eller studera vidare. Dessa uppvägs dock i princip av de äldre kamrater som är färdiga med resor och studier och nu är redo att söka jobb. Exakta siffror går inte att ange i prognoser, men uppenbart är att de 40-talister som ska pensioneras inte är fler, utan färre, än de årskullar som ska ersätta dem på arbetsmarknaden. Arbetskraftsbristen blev i själva verket ökad arbetslöshet. Ungdomarna som skulle ha så lätt att finna lediga jobb är de värst drabbade. 80-talister 70-talister 60-talister Men myten om 40-talisternas köttberg har skymt hundratusentals andra arbetslösa i olika åldrar och med olika ursprung, bland annat i Hallstammar (se nästa sida). Röster om bomben som inte briserade CLAS OLSSON, analyschef, Arbetsförmedlingen: Kommer det att kunna bli arbetskraftsbrist i Sverige? Nej, det är väldigt otroligt att vi skulle hamna i det läget. I så fall skulle ekonomin vara överhettad och lönekostnaderna skena, så då skulle Riksbanken höja räntan. Det som vi riskerar är att det blir brist på arbetskraft 46 KOLLEGA 5-12 i vissa regioner och vissa branscher, främst inom den offentliga sektorn. Men det är ett långvarigt problem i främst glesbygdskommuner. Ändå har man kunnat läsa att det ska bli brist och att ungdomar kommer att kunna välja och vraka bland jobben. – Det tror jag inte på. Jag vet inte hur medier har kunnat tolka våra rapporter på det sättet. LARS TORNSTAM, sociologi professor emeritus, Uppsala: Den påstådda demografiska bomben är väldigt överdriven. Arbetskraftsundersökningarna pekar inte på några dramatiska förändringar. En ökning av antalet äldre gör att försörjningsbördan ökar lite, men det är på decimalen. Man höjer pensionsåldern med något år, sedan är det fixat. På 1930-talet utmålade paret Myrdal ett nära förestående kaos, det föddes för få barn och befolkningen blev äldre. Bara inom något tiotal år skulle hela välfärdssystemet haverera. De fick ju fel. Politiker fångas gärna av eländesperspektivet och medierna har en förkärlek i att utmåla diverse fasor. Man bortser ofta från att produktiviteten ökar, vilket innebär att de arbetande producerar allt mer. GRAFIK: PETER ÖNNESTAM, FOTO: COLOURBOX KÄLLA: SCB