BÖCKER Denise Mina I midnattens stillhet Månpocke
t Familjen Anwar verkar vara som folk i lugna villaområden i Glasgow brukar vara. De är hyggliga och håller sig på rätt sida om lagen, tittar på tv, lagar mat, grälar på sina tonårsbarn. Men en söndagskväll ringer det på dörren. In rusar två män i rånarluvor och kräver att få prata med Bob. När de får till svar att ingen heter så uppstår tumult och ett pistolskott brinner av. Dottern skadas och pappan förs bort. Senare kommer beskedet: Familjen ska få tillbaka honom om de betalar två miljoner pund. Kriminalinspektör Alex Morrow står handfallen. Vilka är kidnapparna? Tog de sig in hos fel familj? Eller har den här familjen tillgång till så mycket pengar? Denise Mina beskriver männisåå korna och miljöerna helt suveränt. Mest tycker jag om kriminalinspektören. Varför vill hon inte åka hem till sin man? EVA KARLSSON Roslund/Hellström Två Soldater Pirat förlag D s ä Det tar 20–30 sidor längre än normalt. Men effekten kommer. Historien griper tag och mästarna av cliffhangers gör att jag inte kan sluta läsa. De sista 200 M r sidorna plöjer jag s på lunchen, på tåget, under promenaden hem. Glömmer att se vänster, höger vid övergångsstället. Två Soldater är Anders Roslund och Börge Hellströms sjätte bok i serien om den burduse och egensinnige kriminalkommissarien Ewert Grens. Men denna gång dröjer det nästan halva boken innan han tillsammans med sina trogna kollegor träder in i handlingen. Läsaren får först lära känna bokens egentliga huvudpersoner, Gabriel och Leon, två 18-åringar som klättrat högre och högre i gängkriminalitetens hierarki. Och det är actionladdat värre: narkotikasmuggling, en spektakulär rymning, mord och en bomb som bara ligger och väntar på att brisera. Det är då som Ewert gör entré och katt- och råttaleken kan börja. PETER ÖNNESTAM i KRÖNIKAN John Kennedy Toole Dumskallarnas sammansvärjning En bok för alla Ignatius är i alla avseenden egenartad: en självgod asocial frossare med en intellektuell kapacitet som få. Lägg därtill att han är 30 år och bor med sin mamma som han utnyttjar hänsynslöst. Han är med andra ord en i sanning obehaglig figur. Ändå fattar man sympati för honom. Det är lätt att förstå att romanen, lika egenartad som sin huvudperson, har blivit en modern klassiker. Från den gången jag läste boken i början av 1980-talet minns jag framför allt groteskerierna, den ibland briljanta humorn och det eviga tjatet om magmunnen. Nu ser jag andra saker. Under den stökiga ytan finns ett stråk av vemod. Ignatius är en person som brinner, men för ett liv som inte längre finns. På sätt och vis är han en motståndskämpe – nämn något i den moderna världen som han inte föraktar – men i en kamp dömd att förloras. NIKLAS HALLSTEDT Donna Tartt Den hemliga historien Bonnier pocket Jag minns än i dag när jag för sådär 15 år sen läste Donna Tartts kultroman Den hemliga historien på en strand i den grekiska övärlden. Jag tänkte ”måtte romanen aldrig ta slut”. Ett gäng intellektuella collegestudenter förlustar sig i alkohol, droger och ritualer i dionysisk anda. Men så går leken alldeles för långt. Det här en smart thriller så långt ifrån en vanlig deckare man kan komma. En pärla att hänge sig åt i solstolen. PETRA RENDIK JOHAN TELL Johan Tell är författare, journalist och krönikör. I viss mån också miljömupp. Så får du en riktigt grön semester! H emester är miljömupparnas tämligen nya ord för att semestra på hemmaplan (av engelskans staycation). Idén är att det är bättre för miljön att titta på hembygdens egna sevärdheter, äta på restauranger i närområdet och köpa souvenirer av den lokala konstnärskolonin. Hemester låter trist. Ändå har jag precis kommit tillbaka från en tvådagars paddlingstur i hemmavatten. Vi gick ner till Mälaren, hyrde ett par kajaker, paddlade tre mil till en kursgård där vi bastade, kallbadade, åt trerätters, sov gott för att nästa morgon paddla hem igen. Men den kajaktur miljömupparna benämner hemester kallar jag vanligt liv. Att ta tillvara den närliggande naturen och utforska ens egna omgivningar är för mig vardag. På min semester vill jag bortom vardagen. Då vill jag lära känna en annan del av vår värld än min egen bakgård. Om två personer flyger från Göteborg till New York orsakar de lika stor påverkan på miljön som om hela Göteborg tar tåget till Stockholm. Att åka ett svenskt tåg som drivs av grön el är miljömässigt oslagbart. Den som vill semestra grönt i Sverige kan därför med fördel gå in på Naturens bästas hemsida vars utbud av hållbara resor är stort. »På min semester vill jag bortom vardagen.« Det går även att åka tåg utomlands även om vi som tillhör tågluffargenerationen muttrar om att allt blivit sämre sedan vi var unga. Vilket det har. Likväl steg jag en kväll på chartertåget i Malmö, åt frukost i Berlin, lunch i München och steg utvilad och på gott humör ett dygn senare av vid Gardasjön På www.kollega.se hittar du många fler recensioner under fliken fritid. Bland andra Om stenar kunde tala, Guldstjärnan, Ondskans pris och Paradis offer. där en bit pizza, ett glas rött och en utomhusopera väntade. Nu ska det sägas att tågen ute i Europa inte sällan går på el från kol- och oljekraftverk, varför miljövinsten är mindre än i Sverige. Men det är fortfarande långt bättre än att flyga. Vill man inte tillbringa ett dygn på ett gammalt skramligt tåg utan flyga till sin semesterort kan man tänka på att det är en miljövinst att välja exempelvis Medelhavet framför Asien som ligger i runda slängar tusen mil längre bort. Är man enbart ute efter sol och bad är det sommartid i princip lika varmt på Kefalonia som på Koh Thao. Dessutom är ett genomsnittligt hotellrum i Grekland numera billigare än i Thailand. För att inte tala om flyget dit – jo, jag vet, ölen och maten är dyrare, men ändå. Vill man likväl fly den svenska vintern eftersom den är omänskligt kall och vansinnesframkallande mörk har jag full förståelse för att man tar en tripp mycket långt bort. Jag gör det själv, även om jag i år övervintrade på Sicilien, vilket var över förväntan (apelsinerna var mogna och jag gillar inte att bada). Men då kompenserar jag för min långa flygresa genom att finansiera en del av en solugn i Indien, ett vindkraftverk i Mongoliet eller en trädplantering i Afrika. Att kompensera kostar några hundralappar, men det är det värt för att kunna resa lång bort utan att påverka klimatet mer än den som väljer att hemestra. 5-12 KOLLEGA 53 SCANPIX