Buffé Sida 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32
Buffé Sida 33
Buffé Sida 34
Buffé Sida 35
Buffé Sida 36
Buffé Sida 37
Buffé Sida 38
Buffé Sida 39 »Ät samma mat som barnen« Att laga m
at til l barn är inte så krångligt som många tror. Däremot finns det e n del saker som ma n måste tänka på. Hä r serveras bra tips av författaren til l Annas och Hugos barnmat sbok. AV ANNA GUXJÅRD FOTO ERIC JOSJÖ • Vi är bjudna på lunch av Josefine Haame r von Hofsten, som är mamma till Carla och Hugo . Oc h vi far se i praktiken att det fungerar att laga mat som både vuxna och barn tycker om . På borde t står en skål med rykan - de, doftande tagliatelle med örter. Nä r Carla föddes 1996 började Josefine samla på sig en massa recept på barnmaten hon lagade till henne , och fler recept tillkom när Hug o föddes. Tillsammans med en vänin - na som också fatt barn gjorde de senare boken Annas och Hugos barnmatsbok . -Ja g har aldrig ätit färdiglagad mat själv, så varför skulle ja g börja servera det så fort ja g fick barn . De t tar j u dessutom lika lång tid att laga god mat som att laga mat som inte är god, säger Josefine. -Tidigar e gick barnmatsrecept ofta ut p å storkok. Men om ja g sällan gör storkok till mig själv, varför börja nu? Barnen ska väl också fa känslan av att det är färskt och doftande och komme r direkt från kastrullen. De t behöve r inte vara så himla präktigt, man mås - te bara tänka till lite och vara intresserad. — Som förälder är man också barnens främsta förebild. O m man själv bantar eller aldrig vill prova nya smaker blir barnen självklart påverkade. Josefine lever verkligen som hon lär och låter barnen äta på fint porslin och duka me d fina servetter. — Man kan stimulera barnens sinnen på samma sätt som sina egna. Lägga upp maten Buff é 8 »200 0 Knep nar du lagar mat till barnen -Nä r barnen ska börja äta ma t är en stavmixer en tillgång. Mixa den lagade maten väl för att efterlikna bröstmjölken i konsistensen så mycket som möjligt. - O m man har fryst kyckling eller köttfärs som man vill tillaga till barne t me n inte vill vackert och göra sig lite besvär nä r man du - kar till exempel. Nä r barnen blir lite större kan man be dem om hjälp med dukning , att göra sallad eller skala potatis, så att de far an - vända sin fantasi, säger Josefine me d Hug o sittande på diskbänken. Han hjälper till att skölja grönsaker. - Försök att fa en matrutin. At t äta tillsammans ska förknippas med något trevligt, e n chans att samlas och prata igenom det som hän t unde r dagen. Men det är inte alltid lätt, det krävs övning innan alla kan finna ro . —Alla barn vill inte heller ha maten ihop - geggad, utan vill se varje ingrediens för sig, det måste man hörsamma som förälder och servera därefter. Torka inte heller av munnen på barnen hela tiden. Att förknippa ätande med att få ett vasst och hårt pappe r gnidet mo t läpparna med jämna mellanrum kan få vilken liten gourmand som helst att tröttna . - Och glöm inte att alla barn inte äter allt. Ta fasta på det de tycker om i stallet för att få panik. Tappa inte tron på dig själv. Varför skulle du inte klara av att laga ma t till ditt barn om du klarar att laga mat till dig själv? ta hela biten kan man använda ett grovt rivjärn och riva av e n bit av det frysta och sedan stoppa tillbaka resten i frysen. -Hack a eller skär grönsaker i små bitar så minskar koktiden. Potatis kokar på ett par minuter om man gö r så (inte har man tid att koka potatis i 20 minute r nä r barne t skriker). - Spar disk och tid och öka nyttigheten genom att göra så här: när d u kokar pasta, lägg i broccoli eller tunna morotsslantar de sista två minuterna. Nä r man kokar ris kan man göra likadant med ärtor. -Kryddo r varierar maten i det oändliga. Kryddor är inte lika me d stark mat. Prova basilika, dragon, timjan och rosmarin. Dill är poppis bland många små barn . -Bar n som får äta på riktigt porslin och dricka ur fina glas lär sig att vara försiktiga så att de inte går sönder. -Ä t samma mat som barnen , annars und - rar de självklart vad det är för fel på deras mat — »mamma och pappa äter aldrig samma sak som oss«. O m ma n känne r för riktigt stark mat kan man laga maten utan det starka och sedan tillsätta exempelvis hackad chilifrukt efter att man serverat barnen . -Använ d färg och form . Skär smörgåsen i trekanter i stället för d e vanliga fyrkanterna. Skär grönsakerna i stavar. Lägg upp maten i form av figurer. -Stilla barnens värsta hunge r med äppeltärningar eller tunna stavar av grönsaker före maten.
Buffé Sida 40