Kollega Sida 1
Kollega Sida 2
Kollega Innehåll
Kollega Redaktören
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Åsas mat
Kollega Sida 17
Kollega Avtal 2011
Kollega Sida 19
Kollega Duellen
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22 kollega.se På www.kollega.se hitta
r du det senaste om arbetslivet. Företagens vinster hamnar hos ägarna Det går bra för svenska företag. Lönsamheten och tillväxten ökar. Men det är aktieägarna som främst kommer att märka av den ökade lönsamheten. Det kommer inte att märkas i större investeringar, spår Unionen, som har granskat närmare 250 börsbolag. Förbundet menar att lönsamma företag borde satsa på att investera för att öka konkurrenskraften och utveckla medarbetarnas kompetens. – Medarbetarna och vi fackliga organisationer har starkt bidragit till den snabba återhämtningen. Det är därför högst rimligt att företagens goda resultat nu också kommer att leda till tillväxt i medarbetarnas plånböcker, säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg i ett pressmeddelande. Snyggingar får fördelar Attraktiva människor behandlas bättre och kan få fördelar i arbetslivet, enligt ny forskning från Lunds universitet. Det är vårt minne som förenklar när vi ska komma ihåg en person. Positiva egenskaper är något som i högre grad tillskrivs attraktiva personer. – Att vi behandlar attraktiva personer bättre än oattraktiva kan alltså bero på att vi tror oss minnas att de är trevliga, skriver JeanChristophe Rohner, forskare vid Lunds universitet i ett pressmeddelande. Vackra människor kan uppfattas som både mer kompetenta och tillmötesgående. Det skulle kunna ge fördelar inom arbetslivet. – Forskning har visat att attrak- tiva personer får fördelar i vissa arbetsrelaterade sammanhang. Det kan ske vid olika typer av bemötanden, till exempel vid ett anställningsförfarande. Forskningen från Lund visar att vi generellt har en gemensam uppfattning om vilka personer som är attraktiva. Stress kan ge demens Antalet demenssjuka ökar dramatiskt i takt med att allt fler blir äldre. Stress, fetma, höga halter av homocystein, en aminosyra som är viktig för ämnesomsättningen, och ärftlighet är några av riskfaktorerna. Medelålders kvinnor som stres- sar löper dessutom högre risk att få demens. Det visar en undersökning i Göteborg där forskare har följt 1 500 kvinnor i 37 år. 22 KOLLEGA 3-11 Testa din semester Semester är det trevliga påfund som får oss att härda ut i grottekvarnen resten av året. Men det gäller att ha koll på mer än växlingskursen för euro och de mest prisvärda campingplatserna, för att inte bli snuvad på pengar och ledighet. Testa om du är semesterkompetent. 1. Vad är semesterersättning? A. Ett schyst substitut för semester – te x att stanna i svalkan på det tomma kontoret i stället för att svettas på en överbefolkad strand. B. De pengar jag får i stället för semester om jag lojalt knogar på under sommaren när andra är lediga. C. Det påslag på lönen jag enligt lagen ska få när jag har betald semester. 2. Vad är förskottssemester? A. Den upp- respektive nertrappning som inleds ca tre veckor före semestern. Jag knappar in ”sitter i möte” och går i stället på solarium, shoppar semestergarderob och sippar rosévin på balkongen för att komma i rätt stämning. B. Att ta ut semestern tidigt på året, när priserna är överkomliga, i stället för under sommaren. C. En lösning som gör att jag som nyanställd slipper välja mellan att vara ofrivilligt ledig utan pröjs eller skotta papperskonfetti i soprummet när kontoret är igenbommat. 3. Vad är gubbvecka? A. Älgjaktsveckan under hös- ten som parterna enats om. B. En extra semestervecka för alla som fyllt 40. C. Den oförklarliga löneskillnaden mellan män och kvinnor omsatt i tid. 4. Vad är sparad semester? A. När jag tvingas tillbringa semester i en dragig husvagn på en övergiven campingplats i Skanör i oktober, för att chefen nekat mig semester under sommaren. B. De semesterdagar jag självmant sparar till oktober för att delta i ett tre veckors långt vampyrlajv i Boråstrakten. C. De semesterdagar jag sparar inför den planerade rymdkryssningen år 2016. 5. Varför ska man vara semesterkompetent? A. För att många arbetsgivare har taskig koll på semesterlagen och för att det är ganska vanligt att bli blåst. B. För att slippa råka ut för en
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Dina pengar
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Koll på träning
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68