Kollega Sida 1
Kollega Sida 2
Kollega Innehåll
Kollega Redaktören
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Åsas mat
Kollega Sida 17
Kollega Avtal 2011
Kollega Sida 19
Kollega Duellen
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23 Musik minskar stress Har du svårt
att gå ner i varv efter en arbetsdag? Lyssna i så fall på dina favoritlåtar en stund. Marie Helsing som forskar vid Göteborgs universitet har undersökt 200 personers musiklyssnande. I ett av försöken lät hon en grupp lyssna på musik i en halvtimme varje dag efter att de kommit hem från sina arbeten. En annan grupp fick slappna av lika länge efter jobbet men utan musik. Undersökningen visar att de som lyssnade på musik fick en större sänkning av stresshormonet kortisol än de som slappnade av utan musik. Marie Helsings slutsats är att musik skapar positiva känslor och gör att vi stressar mindre och mår bättre. Men det är viktigt att vi själva får välja när och på vilken musik vi lyssnar. En studie från Japan visar på liknande resultatet som den från Göteborgs universitet skriver Du&jobbet. Flygplats ålderskompetens obehaglig överraskning när jag glatt meddelar chefen att jag just bokat in en oavbokningsbar resa till Guyanas djungel för 35 000. C. Det behöver man inte alls. Har man pengar i överflöd behöver man inte ha ett dugg koll på semestern, utan kan DE RÄTTA SVAREN: Svar 1: B. När du har semester får du semesterlön motsvarande din vanliga lön plus semestertillägget (som är större om det finns kollektivavtal). Semesterersättning får du i stället för ledighet, t ex om du slutar ett jobb innan du hunnit ta ut all semester. (Du har dock inte rätt att kräva ersättning i stället för semester ). Om det finns kollektivavtal är semesterersättningen 4,6 procent av din månadslön per outtagen betald semesterdag + semestertillägg på 0,8 procent. Svar 2: C. Även om du är ny på jobbet har du laglig rätt till semester, men du får bara semesterlön om du tjänat in den - såvida det inte finns avtal om förskottssemester. Förskottssemester avskrivs enligt kollektivavtalet efter fem år eller om du blir uppsagd p g a arbetsbrist dessförinnan. Är inget avtalat om förskottsemester kan arbetsgivaren aldrig tvinga dig att ta ut obetald semester, däremot kan du i teorin bli satt på att skotta papperskonfetti eller göra något annat du normalt inte arbetar med. Svar 3: B. Enligt semesterlagen har alla rätt till 25 dagars semester, men inom det offentliga och enstaka privata kollektivavtal finns överenskommelser om att 40-plussare får en extra vecka. Gubbveckan är inte åldersdiskriminerande enligt DO. Svar 4: C. Tanken med sparad semester är att du ska kunna göra längre resor, men du har egentligen bara rätt att spara semesterdagar i fem år och endast om du meddelar i förväg att du vill spara (de flesta arbetsgivare är inte så petnoga med den regeln). Därefter har arbetsgivaren rätt att byta ut den sparade semestern mot pengar. Du har alltid rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni-augusti, men exakt vilka veckor, har arbetsgivaren rätt att bestämma. En långsemester i oktober kan chefen däremot neka dig med lagen på sin sida. Svar 5: Alla svar är i viss mån rätt. Upptäcker du att du fått för lite i semesterlön eller semesterersättning så har du bara två år på dig att väcka talan, annars ryker pengarna för gott. Tar du semester utan att vara överens med arbetsgivaren ryker med största sannolikhet jobbet. Svarar du C behöver du faktiskt inte bry dig om att göra resten av semestertestet som finns på www.kollega.se logga ut när man har lust. JOHANNA ROVIRA diskriminerade För drygt ett år sedan tog ett kommunägt bolag i Jönköping över driften av flygplatsen. I samband med övertagandet sades fem trafikassistenter upp, alla med över 30 år i branschen. De uppmanades att söka fem utannonserade jobb hos den nya aktören. De nya tjänsterna innehöll i princip samma arbetsuppgifter som de tidigare. Ändå ratades alla fem i rekryteringen. De som anställdes var alla mellan 24 och 34 år gamla, medan de fem Unionenmedlemmarna var mellan 50 och 63 år gamla. Unionen krävde sammanlagt 250 000 kronor till var och en av medlemmarna i diskrimineringsersättning. Riktigt så mycket blev det inte. Medlemmarna fick nöja sig med 35 000 kronor i ersättning. – Vi är nöjda. Det är svårt att vinna diskrimineringstvister men här har vi visat att arbetsgivaren gjort fel och att det lönar sig att bråka, säger Jacob Broman, jurist på Unionen. Övertiden ökar Nya siffror från SCB visar att vi tog ut fem miljoner övertidstimmar 2010. Den största ökningen är inom industrin, 30-40 procent på ett år. Men bland tjänstemän kan det vara svårt att avgöra hur mycket som faktiskt arbetas. Många har idag en flytande gräns mellan arbete och fritid. – Det är ett problem. Den egentliga arbetsbelastningen syns inte, säger Daniel Gullstrand, arbetstidsexpert vid Unionen. 3-11 KOLLEGA 23 DAN NORRÅ/SCANPIX
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Dina pengar
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Koll på träning
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68