Kollega Sida 1
Kollega Sida 2
Kollega Innehåll
Kollega Redaktören
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Åsas mat
Kollega Sida 17
Kollega Avtal 2011
Kollega Sida 19
Kollega Duellen
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Dina pengar
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44 »Vi störs inte i lika hög grad av
att lyssna till ett samtal som är viktigt för vårt arbete som annat snack.« önska. Mötesrummen är ständigt fullbokade. Trivseldetaljerna är få. Under finanskrisen bestämdes att tjänstemännen själva skulle sköta om krukväxterna. Inte många överlevde. Landskapets täthet gör sig påmind genom den strida ström av människor som rör sig längs huvudlederna ytterst i lokalen. Runt tio i varje heltimme är det rusningstid när många ska på möten. Ett vanligt argument för att sitta tillsammans är att kreativiteten höjs. Monica Carman håller inte med. Det är inte de stora idéerna som kläcks över skärmarna. Snarare enklare informationsutbyte. Varje månad diskuterar de på gruppmöten hur de bäst undviker att störa varandra: inte ropa på personer tvärs över lokalen, inte skratta högt, utvecklat en viss immunitet. – Jag har nog lärt mig att stänga av. Någon frågar ”hör du musiken där borta?” Om jag svarar nej så är det för att jag inte gillar den och har stängt av den. Men det är ju inte alla som kan det heller. Delar man rum ökar kraven på hänsyn. Ilona Björk Bovin, socionom och arbetsmiljökonsult, är en av två författare till boken »Att flytta till och arbeta i öppet kontor«. Hon rekommenderar att varje arbetsgrupp för sig kommer överens om normer. Men en sak är oumbärlig. – Det är jätteviktigt att ha en bra telefonpolicy. Så att det låter proffsigt på kontoret. En annan expert på öppna landskap är Christina Bodin Danielsson, som är arkitekt och forskare vid KTH i Stockholm. Hon har doktorerat i hur olika kontorslösningar påverkar de anställdas välbefinnande. När hon svarar i telefon på sitt andra jobb – ett arkitektkontor – ber hon att få bli uppringd igen några minuter senare. Hon sitter nämligen i landskap. – Förmågan att klara kognitivt krävande upp- gifter sjunker markant när det är ljud i bakgrunden, förklarar hon från ett avskilt så kallat backup-rum. Kontorslandskap som det såg ut i begynnelsen. gå undan med privatsamtal. – Du ser i korridoren vid fönstren hur folk vankar fram och tillbaka med sina telefoner. Störiga ringsignaler är ett återkommande tema under besöket på Volvo. Inte alla har sina mobiler på ljudlöst. Även om surret tröttar har Monica Carman Ändå var det bara drygt tio procent av de personer som Christina Bodin Danielsson djupintervjuade – och som redan satt öppet – som skulle vilja byta till eget rum. För även det har nackdelar. Folk känner sig isolerade. För att frigöra yta till gemensamma mötesplatser tycker hon därför att cellkontoren (egna rum) ofta kunde var lite mindre. I många fall tycker hon att en öppen modell kan vara den bästa. SÅ UPPLEVS OLIKA KONTORSFORMER: Traditionellt kontorslandskap: Egna rum: + Högst andel nöjda anställda. Bäst trivsel med arbetsmiljön. Minst störda av ljud. - Dålig gemenskap och interaktion. Minst nöjda med gemensamma ytor såsom fika- och mötesrum. 44 KOLLEGA 3-11 - Låg arbetstillfredsställelse. Låg hälsa och välbefinnande. Låg tillfredsställelse med kontorsmiljön. Flexkontor: + Hög andel nöjda anställda. Mest socialt. Högst andel friska anställda. Minst problem med trötthet och depres- – Grunden är ”vad jobbar du med?”. Alla på en arbetsplats behöver inte ha samma lösningar. Men traditionella kontorslandskap, där folk sitter åtta timmar om dagen vid samma skrivbord utan möjlighet att gå undan, ger hon inte mycket för. – Om man tittar på alla de lösningar där man delar utrymme utmärker sig flexkontoren som absolut bäst. Flex innebär att personalen inte har fasta skrivbord utan sätter sig där det passar för tillfället. När de behöver tystnad eller ha längre diskussioner går de in i backup-rum. Eftersom många yrkesgrupper bara är på kontoret delar av arbetstiden kan man ofta dimensionera arbetsplatserna för bara 70 procent av personalen. På så sätt frigörs resurser till fler gemensamma rum, eller besparingar. Modellen förutsätter bra IT-lösningar och frihet att till exempel jobba hemifrån ibland. Vad skulle du rekommendera ett företag som funderar på att byta från egna rum? – Till att börja med att inte ha ett traditionellt kontorslandskap. Om de ändå insisterar – försök att buffra för ljud genom att arbeta med olika akustiska lösningar, skaffa backup-rum av olika karaktär. – Tänk på vilka som placeras bredvid vilka. Vi störs inte i lika hög grad av att lyssna till ett samtal som är viktigt för vårt arbete som annat snack. Personer med gemensamma uppgifter och projekt drar nytta av varandras konversationer i arbetet – informationsvägarna kortas. Slutligen: – Inse att detta inte är något som görs på en kafferast, säger Christina Bodin Danielsson. sion. Hög andel nöjda med ljudnivån och grad av avskildhet. KÄLLA: Ett urval av resultaten från Christina Bodin Danielssons doktorsavhandling “The Office – An Explorative Study. Architectural Design´s Impact on Health, Job Satisfaction and Well-being” (2010).
Kollega Sida 45
Kollega Koll på träning
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68