Buffé Sida 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32
Buffé Sida 33 Functional foods - vad är det som gä
ller? Intresset för sambandet mellan kost och hälsa växer. Functional foods är livsmedel med särskilda fysiologiska effekter. Några finns redan i affärerna och fler är på väg. De är produkter i gränslandet mellan mat och medicin. AV ANNIK A SÖDERPAL M Med dagens regler för livsmedelsmärkning är det svårt för konsumenten att veta vad som verkligen kan kallas functional foods. Enligt Bertil Norbelie, generaldirektör pa Livsmedelsverket, är det mänga producenter som tar chansen at t haka pa hälsotrenden. De antyder att deras produkter är extra nyttiga, utan att det är vetenskapligt visat. - Det finns inga bra regler, och det verkar som om man använder hälsoargumenten lite som det faller sig, säger han. Vara regler tillåter påståenden om hälsoeffekter, som gar längre än i de flesta andra länder. Vi ha r exempelvis nyckelhalsmärkningen som talar om att produkten är fettsnal och fiberrik; ett initiativ som fran början kom fran ica . För att bringa ordning och reda i vad som får påstås när det gäller kost och hälsa har dessutom livsmedelsbranschen själv utarbetat och påtagit sig ett egenatgärdsprogram. Enligt detta far man använda sa kallade rva-stegspastäenden. »Kostfibrer håller magen igång. Produkten x innehåller mycket kostfibrer« är ett sådant. Slutsatsen far konsumenten dra själv. N u vill man i stället fa möjlighet at t direkt tala om vilka effekter den enskilda produkten har pä hälsan. Enligt nya regler pa förslag från Livsmedelsverket är det möjligt at t göra sådana, sa kallade produkt - specifika, hälsopastaenden. Alltså at t tala om precis vilken effekt pro - dukten har och om den kan minska risken för sjukdom. Men da måste man också kunna visa att det ä r så. -V i kan dock inte införa reglerna själva, säger Bertil Norbelie, utan måste vänta pa ett gemensamt beslut i EU. Om förslaget trots allt redan gällde, finns det enligt honom tva produkter som skulle fa förses med produktspecifika hälsopastaenden. Kort om Som functional foods räknas livsmedel som innehåller något mer än bara rena näringsämnen. De ska ha en specifik fysiologisk, hälsobefrämjande eller prestationshöjande effekt som går att bevisa vetenskapligt. Om man inte röker är kosten den viktigaste påverkbara faktorn för hälsan. Meningen med functional foods är att det ska vara del 1 en nänngsriktig kost för att förebygga sjukdom. Lakemedel är däremot något man måste ta om man redan är sjuk. Den största gruppen livsmedel som gör anspråk på att kallas functional foods är de som innehåller levande baktenekulturer med positiva effekter pä magtarm kanalen. De kost-hälsasamband som får användas 1 två-stegspåståenden är: • övervikt och enegiinnehall •järnbrist och järnintag • blodtryck och saft •förstoppning och kostfibrer • benskörhet och kalcium • ateroskleros och blodkolesterolnivå/blodtryck • karies och frånvaro av lättfermenterbara kolhydrater • serumkolesterol och vissa lösliga gelbildande kostfibrer Många försöker att leva rätt genom att äta mycket frukt och grönt och röra på sig. För dem är functional foods något att hålla ögonen på. Foto: Joel Wåreus Det är margarinerna Benecol och Becel pro-activ. Bada har dokumenterade kolesterolsänkande effekter. Ett alternativ i väntan på nya regler är att registrera livsmedel som naturläkemedel. De ska ha haft en traditionell användning mot någon åkomma , men behöver inte vara testade i vetenskapliga studier pa människa. Men det finns nackdelar med det. Konsumenten kan tro at t det bara är till för den som är sjuk. Dessutom är momsen 25 procent och inte 12 som pa mat. Två pro - dukter som ändå är registrerade som naturläkemedel är Dofilus och Bifilus. Dr Rangne Fonden på Arla säger att man tyckte det var viktigt at t åtminstone fa tala om vad pro - dukterna traditionellt anses ha för effekt. Men man hade inte valt at t göra sä om möjligheten att göra produktspecifika hälsopastaenden hade funnits. Det kan ta tid innan det blir möjligt. Bertil Norbelie på Livsmedelsverket hoppas at t frågan om livsmedelsmärkning kan lyftas fram under vårt ordförandeskap i EU. Men vi har ända inte nya regler förrän om tidigast ett och etthalvt ar, tror han . Livsmedelstillverkarna kan dock inte vänta. Bo Möllstam är teknisk direktör pa forskningsföretaget Bio Gaia Biologics. De utvecklar produkter med levande bakteriekulturer. Han menar at t det är typiskt svenskt att vänta pa besked fran EU, »Det skulle aldrig fransmännen ha gjort«. -De t här är langsiktiga satsningar. Det gar inte att ta fram nya pro - dukter på en kvart, säger Arias marknadschef Maria Billow. IC A deltar i arbetet för att driva pa frågan om langsiktiga regler för functional foods. -Fö r oss är det värdefullt att vi kan erbjuda och marknadsföra bra produkte r som del i en välbalanserad mathållning. Att äta allsidigt och röra pa sig är trots allt det allra viktigaste, säger Lisbeth Kohls, ansvarig för hälsa, säkerhet och miljö paICA . Nänngsfysiologisk forskning är sedan länge ett starkt område inom svensk forskning. W Swedish Nutrition Foundation, SNF, bildades redan 1961 för att se till att forskningsresultaten kom till användning för att tillverka nya näringsriktiga livsmedel. SNF sysslar mest med information och rådgivning till industrin. Man ger också ut tidskriften Scandinavian Journal of Nutrition. »Särnär« är livsmedel för särskilda näringsändamål. De är speciellt anpassade till vissa gruppers behov. Till exempel låglaktosprodukter för laktosintoleranta. Man får inte antyda att särnär kan förebygga eller bota sjukdom. Det nya Functional Food Science Center i Lund fick nyligen över fem miljoner kronor av Teknikbrostiftelsen. Centret ska skapa ett nätverk mellan forskare och livsmedelsindustri så att idéer tas tillvara på ett effektivt sätt. För att underlätta kontakter mellan forskare och livsmedelsindustri på nationell nivå finns sedan 1998 Nationella centret för Functional Foods i Göteborg. Ett kliniskt centrum för prövning av hälsoeffekter av livsmedel håller på att bildas i Uppsala. Meningen är att centret ska kunna hjälpa industrin med att göra vetenskapliga tester av deras produkter. Annika Söderpalm
Buffé Sida 34
Buffé Sida 35
Buffé Sida 36
Buffé Sida 37
Buffé Sida 38
Buffé Sida 39
Buffé Sida 40