Nordisk Infrastruktur 1
AKTUELLT Infranode investerar 400 miljoner kronor
i Gävle hamn Text: Peter Höök Infranode investerar 400 miljoner kronor i utbyggnationen av en ny containerterminal i Gävle hamn och går in som delägare i hamnoperatören YILPORT Sweden Terminal Investment, ”YST”. Genom investeringen blir Infranode partner och delägare i YILPORT Holdings svenska verksamhet i Gävle och terminalen Stockholm Nord i Rosersberg. Investeringen kommer att användas till expansionen av den nya containerterminalen i Gävle, som ska möta den kraftigt ökade efterfrågan på containertransporter. – Det glädjer oss att göra den här investeringen i Gävle hamn, som är en viktig nordisk infrastrukturtillgång. Våra investerare såsom EIB och svenska pensions- och försäkringsbolag, ser fram emot att vara med att utveckla och stödja ett så strategiskt viktigt transportcentrum. Infranode ingår ett långsiktigt partnerskap med både det kommunala hamnbolaget Gävle Hamn och YILPORT Holding, som är en globalt etablerad hamnoperatör med lång erfarenhet och en stark lokal organisation”, säger Christian Doglia, vd och Founding Partner på Infranode. – Gävle hamn är ett av de viktigaste naven för svensk export och den växande importmarknaden och starkt kopplad till logistikparken Stockholm Nord. Det känns fantastiskt att Infranode har visat sitt förtroende för YILPORT Holding Gävle hamn expanderar. Foto: Gävle Hamn som en global containerterminaloperatör, säger Robert Yuksel, ordförande och ägare av YILPORT Holding och YILDIRIM Group. Gävle Hamn är Sveriges tredje största containerhamn och den största på östkusten. Tillväxten har länge varit mycket stark och närmar sig 300 000 TEU[1]. För att möta den ökade efterfrågan på containertransporter, står containerterminalen nu i begrepp att fördubblas. – Tillsammans med YST fördubblar vi nu kapaciteten hos den största containerterminalen på den svenska östkusten. Gävle Hamn fokuserar på att utveckla hamnen i Gävle. Infranodes investering visar att den modell som vi valt för att unRail Baltica: Sju timmar med tåg från Tallinn till Warszawa Text: Markku Björkman Från och med 2026 kommer tågpassagerare att kunna resa mellan Tallinn och Warszawa på Rail Baltica-linjen på mindre än sju timmar. Höghastighetstågen kommer att avgå från Tallinn till Warszawa och Vilnius fyra gånger per dag i början och sex gånger per dag inom följande tio år. Linjen kommer också att utföra passagerarservice på järnvägssträckorna från Vilnius till Warszawa via Kaunas upp till tio gånger per dag. Tidsschemat, som har publicerats i Rail Balticas nya operationsplan för 2026-2056, har tagits fram av det tyska företaget ETC Gauff Mobility tillsammans med COWI (Danmark) och Institut für Bahntechnik (Tys kland).Rail Baltica kommer 1 4 • NORD I SK I NFRASTRUKTUR NR 2 20 1 9 därmed att kunna erbjuda en snabb och bekväm järnvägsförbindelse mellan samtliga baltiska huvudstäder. Tågen kommer att trafikera mellan Tallinn, Riga och Vilnius varannan timme. Operationsplanen innefattar även tåg med sovvagnar från Tallinn och Vilnius till Berlin. Dess - utom kan passagerarna resa med tåg till Rigas internationella flygplats, den mest trafikerade i regionen. Resan tar 1 timme 52 minuter för invånarna i Tallinn och 1 timme 42 minuter för personer från Vilnius. Passagerarna från Riga kommer till flygplatsen på bara 10 minuter. Höghastighetstågens färdfrekvens är baserad på det förväntade passagerarbehovet. - Det huvudsakliga syftet med verksamhetsplanen är att ange hur Rail Baltic-infrastrukturen kommer att uppfylla transportbehovet på medellång och lång sikt, vilket i sin tur garanterar maxi - mal kapacitet för alla typer av tågtjänster. Denna Rail Baltica: Den litauiska sträckans utformning kostar omkring 7 miljoner euro utan moms. Samtidigt uppskattas kostnaderna för den estniska delen till 6,8 miljoner euro. Banavsnittet, som byggs från estniska staden Pärnu till Rapla, är 71 kilometer långt. Linjen omfattar 16 vägviadukter, sex järnvägsviadukter, nio djurpassager och fyra järnvägsbroar. Bild: Rail Baltica plan kommer att användas för att säkerställa att Rail Baltica-linjen används effektivt från och med verksamhetens första dag, säger Rail Balticas chef för system- och operationsavdelning, Jean- Marc Bedmar. derlätta infrastrukturutveckling fungerar bra för att stödja regionens och hamnanvändarnas tillväxt. Det är ett erkännande för de framgångsrika investeringar som hittills gjorts och en bekräftelse på att Gävle hamn utvecklas i rätt riktning”, säger Fredrik Svanbom, vd för Gävle Hamn. När den nya containerterminalen står klar 2020 ges Gävle Hamn en kapacitet att ta emot större fartyg och en årlig volym på upp till 600 000 TEU. YST och dess dotterbolag har ett koncessionsavtal med det kommunala bolaget Gävle Hamn för att driva och utveckla hamnen fram till 2046, med möjlighet till en 10-årig förlängning.