Nordisk Infrastruktur 1
JÄRNVÄG Forskning ger ökad effektivitet i tågtraf
iken Text: Robert Gabrielsson Branschprogrammet ”KAJT - kapacitet i järnvägstrafiken” har genom forskning bidragit till bättre punktlighet, ökad kapacitet och minskade underhållskostnader i järnvägstrafiken under 2018. Kolonnkörning med tåg och lastbil kan öka transporteffektiviteten och sensorer används för att kontrollera status på järnväg, detta meddelar Trafikverket via sin hemsida. I de olika projekten inom branschprogrammet KAJT har det genomförts olika typer av fallstudier, simuleringar och analyser. Detta för att förstå bakomliggande orsaker till varför tåg blir försenade. Bland annat har man studerat kommunikationsstrukturer och hur de kan förbättras. Att rätt information kommer vid rätt tillfälle är av stor vikt för de som arbetar på trafikledningen. Man har också gjort försök med tidsfönster och sam - planering av underhåll och reguljär tågtrafik för att minska underhållskostnader. – Vi kan se att resultat och nyttiggörande är gott och att frågor kopplade till kommersialisering ökar något. Det innebär i praktiken att den forskning och innovation vi genomför kommer ut på marknaden och kan implementeras i järnvägssystemet, säger Magnus Wahlborg till Trafikverket. Ger förslag på åtgärder KAJT satsar på stor bredd i sin forskning där arbetet till stor del fokuserar på frågor kring planering, trafikledning samt underhåll och tågtrafik. Forskningen resulterar bland annat i förslag kring åtgärder samt metoder och verktyg för att svensk järnväg ska bli världsledande inom effektivitet, kvalitet och flexibilitet. Med hjälp av sensorsystem på reguljär tågtrafik ska underhåll förebyggas. Foto: Pixabay Kolonnkörning kan spara på miljö Vid kolonnkörning reduceras luftmotståndet samtidigt som energiförbrukningen minskar. Trafikverket deltar i olika projekt där man forskar, testar och demonstrerar effekterna av kolonnkörning på både väg och järnväg. Kolonnkörning görs möjligt genom digitala styrsystem eller virtuell koppling mellan olika fordon. Tekniken, som ska vara oberoende av fordonstillverkare eller operatör, kan göra det möjligt för fordon att kommunicera med varandra och till exempel bromsa eller accelerera vid samma tidpunkt. Detta kan i sin tur bidra till minskad miljöpåverkan och minskade kostnader. – På järnvägen kan kapaciteten nästintill fördubblas då tågen kan köra mycket närmre varandra, och flödet vid stationerna blir smidigare då dagens väntetid mellan tågen i stort försvinner, säger Bo Olsson till Trafikverket. Enligt Trafikverket kan det handla om samma teknik för både lastbilar och tåg där avståndet mellan fordonen kan minskas avsevärt. – Metoden ökar vägens kapacitet och minskar energianvändningen med en effekt som beräknats till uppemot 10 procent, berättar Hamid Zarghampour för Trafikverket. FAKTA KAJT KAJT-programmet är en svensk forskningsplattform i samverkan mellan Linköpings Universitet (sammanhållande), Blekinge Tekniska Högskola, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Swedish Institute of Computer Science (SICS), Uppsala Universitet och Lunds universitet. Källa: www.trafikverket.se Sensorer ska kolla status på järnväg För att arbeta mer förebyggande med underhåll på den svenska järnvägen planerar Trafikverket att installera sensorsystem på tågen i den reguljära trafiken. Idag använder man mätvagnar för att kontrollera status på spår, signalsystem och kontaktledningar. Mätvagnarna är få till antalet och kan endast mäta en mindre del åt gången och med hjälp av sensorer hoppas man kunna ta in en större del av järnvägsnätet på kortare tid. – Med hjälp av systemen kan vi upptäcka och åtgärda fel innan de leder till tågstopp. Eftersom sensorsystem kan installeras på vanliga tåg i reguljär trafik kan vi täcka in en mycket större del av hela infrastrukturen än tidigare, dessutom på kortare tid, berättar Peter Söderholm, projektledare för Verklighetslabb Digital Järnväg för Trafikverket. Den information som tas in via sensorerna kan antingen rapporteras av i realtid eller lagras för att läsas av vid specifika punkter på sträckan. D-Rail, Damill och Perpetuum är de företag som utvecklar sensorsystemen. Systemen testas parallellt och är monterade på olika operatörers fordon. Källa: www.trafikverket.se n Branschprogrammet KAJT syftar bland annat till att resultera i bättre punktlighet i järnvägstrafiken. Foto: Pixabay NORD I SK I NFRASTRUKTUR NR 2 20 1 9 • 4 1