Nordisk Infrastruktur 1
FLYGANDE BILAR Om man absolut vill ha kvar ”bilen
” i begreppet flygande bil så kanske samarbetsprojektet Pop.Up.Next mellan Audi, Italdesign och Airbus kan vara något. Konceptet bygger på att man köper en elbil och när man blir sugen på att ta en flygtur kör iväg, eller blir körd av bildatorn, till ett ställe där en stor quadrocoptervinge fästs vid taket. Farkosten lyfter och underredet lämnas bakom. Foto/Bild: Italdesign ter långa och 30 kilo tunga drönaren gick till ett fartyg som låg 1,5 kilometer ut på redden för att leverera ett paket på 1,5 kilo. En tur som gick på bara 10 minuter tur och retur, vilket är ungefär sex gånger snabbare än med leveransbåt till bara en tiondel av kostnaden och med noll utsläpp. Den potentiella besparingen för sjöfartsindustrin beräknas ligga på runt 6 miljarder kronor årligen. Drönaren har en lastkapacitet på runt 4 kilo, en marschfart på 36 kilometer i timmen och kan flyga totalt runt 6 kilometer på en laddning. ”Tredimensionella motorvägar” De flesta bedömare inom flygbranschen tror att det just är transportdrönarna som kommer att bana vägen för större passagerardrönare och slutligen mer regelrätta flygbilar som även kan spakas av privatpersoner och köras från dörr till dörr. Både genom att driva på själva tekniken och säkerheten när det kommer till autonoma lufttransporter och genom att utveckla en fungerande infrastruktur och trafikövervakning. För det riskerar att bli trångt i luften när städernas tredje dimension nu ska tas i bruk på allvar. Och företag som Boeing, Airbus, Uber och Bell Helicopter jobbar både på egen hand och tillsammans med myndigheter i en rad länder för att parallellt med tekniken utveckla den behövliga infrastrukturen. Uber och Nasa utvecklar exempelvis system för flygtrafikkontroll som klarar av att hantera ”tredimensionella motorvägar” med 28 • NORD I SK I NFRASTRUKTUR NR 2 20 1 9 mängder av olika typer av fordon. Uber har också skissat på olika så kallade skyports, landningsplatser för av- och påstigning. Sannolikt kommer det oavsett företag inte att bli några direktleveranser eller taxikörningar i urban miljö utan man kommer istället att satsa på kollektiva brevlådor och hållplatser i närmiljön. En helt ny konsekvens att ta hänsyn till är de visuella föroreningarna som följer på flygande bilar och drönare. Kommer allmänheten att stå ut Marknaden för flygande bilar ser ut att lyfta rejält de närmaste decennierna, enligt en analys av investmentbanken Morgan Stanley. Deras basscenario för Urban Air Mobility ligger på nära 15 biljoner kronor globalt år 2040, eller nära 30 biljoner i ett mer bullish scenario. Bild: Morgan Stanley