Buffé 1
Börje Larsson är tolſt e generationen jordbrukare
på Jan Larsgården i Öster Vrenninge, utanför Sala. Tillsammans med sin familj föder han upp kalvar med moderna och samtidigt djurvänliga metoder. Gården är en av tre i Mälardalen som föder upp kalvar som från och med i vår fi nns att köpa under ICAs eget varumärke. »Kvaliteten på köttet börjar på gården« – Det ställs höga krav på uppfödare och slakterier som levererar till ICA. I Sverige har vi en sträng djurskyddslagstiftning, och för att kunna ställa liknande krav på alla våra leverantörer arbetar ICA med egna riktlinjer för god djuromsorg. Där står att vi inte godtar att antibiotika används i förebyggande syfte och att vi så långt som möjligt ska säkerställa god djuromsorg. – Kvaliteten på köttet börjar alltid på gården – mår djuren bra blir också köttet bra, säger Johanna Stiernstedt, som är kvalitetschef på ICA. Innan en BÖRJE LARSSON YRKE: Jordbrukare i Salbohed, Västmanland. ÅLDER: 55 år. FAMILJ: Fru Maria, två vuxna barn, barnbarn. FAVORITMAT: En mustig köttgryta, gärna lagad av älg från egen jakt. GÖR HELST PÅ FRITIDEN: Älgjakten på hösten: en vecka här och en vecka i Jämtland. ny leverantör blir godkänd utförs en revision. Det innebär att en oberoende kontrollant eller en person från ICAs kvalitetsavdelning besöker och godkänner anläggningarna. Köttet som säljs under ICAs egna varumärken har tydliga kvalitetsspecifikationer utifrån sortimentslinje: ICA, ICA Selection och ICA Basic. Köttet packas i Västerås av företaget Hilton Food Group. I produktion tas det drygt 40 000 tester årligen för att säkerställa att produkterna håller den kvalitet som ICA kräver. torns frontlastare står en blå container som är fylld med foder. Allt hö och det mesta av spannmålen som djuren äter är odlat på den egna gårdens marker, han är nöjd med att ha koll på varifrån deras mat kommer. SONEN JOHAN, 26, arbetar på gården. Han kan bli den trettonde generationen som driver gården vidare. Johan visar till nästa stall, som kallas för lösdriften. Här vistas kalvarna tills de skickas till slakt. Här är boxarna större, stallet är öppet, väggarna fungerar mer som vindskydd och taket skyddar från regn och snö. De automatiska vattenkopparna är uppvärmda för att vattnet inte ska frysa. I det luftiga stallet håller kalvarna sig friskare jämfört med om de stod inne i en varm ladugård. Varannan måndag vägs kalvarna, och när vågen visar 320 kilo (en slaktvikt på ca 165 kilo) är de färdiga att följa med slaktbilen. I drygt 40 år har man haft kalvuppfödning på Jan Larsgården. Börjes föräldrar Berit och Anders växlade över från mjölk produktion till kalvuppfödning 1969. – Jag var elva år då och följde med pappa i hans gamla Saab för att hämta småkalvar från granngårdarna. Jag och min bror satt där bak och fi ck hålla i dem, minns Börje Larsson. Livet på gården pågår dygnet runt året om. – Vi hjälps åt, men Maria har huvudansvaret för utfodringen, rengöring i stallarna och bokföringen. Skogsbruket och odlingarna av hö och spannmål är mitt och Johans ansvar. Det här är vårt sätt att leva, och det trivs vi med, säger Börje Larsson. Snabbkurs i kalvkött Kalvkött är ljusare och mörare än nötkött. Färgen på köttet kan även variera mellan olika kalvar; det beror på hur mycket järn det funnits i fodret som djuret ätit. Mer järn ger mörkare kött. Kalvkött behöver inte möras; alla styckningsdelar är möra. FRÅN ÅTTA MÅNADER • Kött från djur som är upp till åtta månader kallas för ljust kalvkött. • Kött från djur som är mellan åtta och tolv månader kallas för kalvkött. • Kött från djur som är äldre än tolv månader kallas för ungnöt. KÄLLA: SVENSKT KÖTT B U F F É 3 • 2013 25