Tidningen Energi 1
Intervju Markus Wråke Vill få balans i debatten U
nder det senaste året har telefonen gått varm hos Markus Wråke. Energiforsks vd har kallats in till radio, tidningar och tv för att svara på allt från elstödens utformning till hur Sverige ska kunna fördubbla sin elproduktion. Men hur ser de optimala lösningarna ut egentligen – och hur ska vi klara alla målkonflikter på vägen? TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: EVELINA CARBORN I 14 mitten av september stegade Markus Wråke in till SvT:s Agendastudio med en färsk rapport under armen. Augustis elpriser hade precis slagit i höjden och toppat med ett snitt på runt 4 kr/kWh per vecka. Nu kunde Energiforsks vd på bästa sändningstid meddela att om samtliga europeiska länder sänkte elförbrukningen med 10 procent (i likhet med EU:s nyantagna mål) skulle vinterns elpriser halveras i södra Sverige. – Det var kul att vara med. Agendaredaktionen berättade att de fick långt mer reaktioner än vanligt efter inslaget. Folk hade ju förstått att man kan spara kilowattimmar, men det här att vi som kollektiv kan få ner elpriset var nog lite nytt, säger Markus Wråke när vi träffas i Energiforsks lokaler i centrala Stockholm i slutet av december. Agendainslaget var ett klokt prtrick för att få ut informationen brett från en av Energiforsks alla studier. Totalt kommer det varje år ut ett hundratal rapporter från detta forskningscenter, som är en slags samordnare av analys och forskning kring energisystemet – en koordinator mellan akademi och näringsliv (se faktaruta). – Vi försöker hitta de viktigaste frågorna att utreda för energisystemet och de duktigaste forskarna. Det är ingen grundforskning det handlar om, utan resultaten ska komma till nytta för våra uppdragsgivare och hela samhället. Det kan vara allt från hur elmarknaden ska vara uppbyggd till varför fjärrvärmerören rostar, säger Markus Wråke. Och det finns onekligen väldigt mycket att forska på. NR 1 2023 TIDNINGEN ENERGI Till exempel hur vi på ett hållbart sätt ska kunna klara den ökade efterfrågan på el, som enligt flera rapporter kan komma att fördubblas till 2045. Men prognosen bör göras med ödmjukhet, enligt Markus Wråke. – Det har blivit som en sanning att vi kommer att få 300 TWh i elanvändning. Det är jag absolut inte säker på. Men jag är övertygad om att elanvändningen kommer att öka kraftigt eftersom elektrifiering är ett bra sätt att lösa utfasningen av fossila bränslen. Ökad elproduktion kan också ge fler fördelar. I en debattartikel i DN från i mars 2022 skrev Markus Wråke och Filip Johnson, professor i energiteknik på Chalmers, att en snabb utbyggnad av elproduktionen både kan minska beroendet av rysk energi, mildra klimateffekterna och få ner elpriserna. Fram till 2030 finns det en potential på 140 nya TWh i Sverige, slog de fast. – Det är vindkraften som skulle kunna stå för det mesta av det. På kort sikt landbaserad vind där det finns mängder av tillstånd som inte realiserats i produktion. Och på halvlång sikt havsbaserad vind plus en hel del biokraft och solel. På längre sikt kan även ny kärnkraft bli aktuellt, säger Markus Wråke. – Samtidigt är det svårt att bygga fort. Det finns en inneboende tröghet i systemet och många målkonflikter. Till exempel acceptansfrågan som blir alltmer utmanande. Redan idag får 8 av 10 vindkraftverk nej av kommunerna. En viktig del för att öka acceptansen skulle kunna vara att ge bidrag eller skattelättnader till kommunerna, men det är inte säkert att det räcker, enligt Markus Wråke: – Det finns ju många andra faktorer, som är lite