Tidningen Energi 1
Det är ett helt ekosystem av nya leverantörer som
behövs. Här borde vi föra en aktiv industripolitik på samma sätt som vi gör inom grönt stål. Anton Steen, Fortum En positiv aspekt som lyfts med SMR:er är att de borde generera betydligt fler arbetstillfällen i närområdet än till exempel vindkraftsparker, som bemannas av relativt få anställda när de väl är färdigbyggda. En SMRanläggning i drift kan ha 80–100 anställda. Dessutom skulle en ort med en SMR på plats kunna bli mer attraktiv för industrietableringar. Anton Steen poängterar att i jämförelse med vindkraft så har kärnkraft inte alls samma ljudmässiga och visuella påverkan på omgivningen. – Därmed inte sagt att det kommer vara jättelätt att förankra det här. En lärdom från när man byggt ny kärnkraft i Kanada är att vara öppen och låta lokalbefolkningen få inflytande i ett tidigt skede, innan man till exempel bestämt sig för plats och teknikval, så att folk inte känner sig överkörda, säger Anton Steen och fortsätter: – Jag tror faktiskt att de mer juridiska delarna av tillståndsprocesserna, till exempel prövningar mot Miljöbalken, kommer vara större hinder för ny kärnkraft än den kommunala acceptansen. Desirée Comstedt menar att det enskilt viktigaste som måste komma på plats för nya investeringar är en översyn av tillståndsprocesserna för ny kärnkraft. Detta berörs också i Tidöavtalet. – Reglerna måste anpassas för ny teknik, såsom SMR, och prövningarna måste gå snabbare och vara mer förutsägbara, säger Desirée Comstedt. R 46 NR 1 2023 TIDNINGEN ENERGI egeringens förslag att tillföra 400 miljarder kronor i statliga kreditgarantier för investeringar i kärnkraft har väckt en del diskussion. Tidöavtalet nämner också att nya regler ska införas som förhindrar att politiken ”godtyckligt stänger ner kärnkraftverk”, och att om staten tvingar fram en nedläggning så ska ägarna få rätt till kompensation. Desirée Comstedt tycker det är bra att regeringen tittar på finansieringsfrågorna, men säger att Vattenfall inte landat i om just kreditgarantier är rätt väg att gå. Christian Sjölander är uttalat positiv till de båda förslagen: – Det kreditgarantier gör på finansmarknaderna är att investeringar i svensk kärnkraft blir mindre riskfyllda. Det sänker kostnaden på kapitalet, vilket i sin tur leder till lägre energikostnader, säger han. – Det är samma sak med regler som kompenserar ägare vid politiska nedläggningsbeslut. Det sistnämnda är för övrigt något som skulle gynna Sveriges ekonomi om vi blev bättre på rent generellt. Något som inte berörs i Tidöavtalet men som Anton Steen menar att regeringen behöver ta tag i är återuppbyggnaden av leverantörskedjor. – Det är ett helt ekosystem av nya leverantörer som behövs. Här borde vi föra en aktiv industripolitik på samma sätt som vi gör inom grönt stål. Finland gör redan detta, säger Anton Steen. Fortum har även dragit andra lärdomar av den finska kärnkraftsverksamheten. Inte minst den kraftigt försenade och fördyrade nya reaktorn Olkiluoto 3. – Den främsta lärdomen är vikten av standardisering. Bristen på detta är huvudskälet till de problem som präglat nya kärnkraftsbyggen i Europa. Men för att få till en sådan standardisering måste vi samarbeta mer på europeisk nivå än vi gör idag, säger Anton Steen. B åde Vattenfall och Fortum har pågående förstudier om eventuell ny kärnkraft. Vattenfall fokuserar på SMR:er, medan Fortum även inkluderar storskalig kärnkraft. Kärnfull Next för samtal med flera möjliga kunder i nuläget och menar att det skett ett genombrott i diskussionerna jämfört med för två år sedan. – Innan var man nyfiken på hur kärnkraft kunde fungera som en framtida energilösning. Nu frågar kunderna snarare hur mycket och hur snabbt vi kan leverera. Diskussionerna har blivit mer lösningsorienterade, säger Christian Sjölander. Han vill inte namnge några specifika projekt utan menar att det är upp till kunderna att kommunicera detta när de tycker att det är dags. – Men jag tror vi kommer få se ett par av våra projekt bli publika i år, säger Christian Sjölander. Enligt Anton Steen har de kärnkraftsambitioner som den nya regeringen presenterat haft konkret påverkan på Fortums framtidsplaner. – De har inneburit att vi i vår förstudie kan fokusera på både Sverige och Finland i ungefär samma utsträckning. Utan dessa förändringar hade vi nog behövt avgränsa förstudien mer mot Finland, säger Anton Steen. Desirée Comstedt tror att om allt vill sig väl kan Sverige ha den första SMR:en i drift i början på 2030talet. – Det blir sannolikt vid någon av de befintliga platserna då det är lättast att börja där. SMRreaktorer på nya platser tror jag dröjer ytterligare ett par år, säger Desirée Comstedt. Sedan i juni 2022 arbetar Vattenfall med en förstudie om att bygga två eller fler SMR i Ringhals. Men det finns inga konkreta investeringsplaner än. Förstudien ska vara klar vid årsskiftet 2023–2024.