Tidningen Energi 1
FOTO: SHUTTERSTOCK mer suddiga, som självbestämma
nde, landskapsbild och kulturella värden. Hur ser du på kärnkraftens roll för att klara den ökade elproduktionen? – Jag tycker det är bra att regeringen öppnat för kärnkraft, även om det inte bör ske på bekostnad av andra energislag. Det tar bort en del av osäkerheten som hängt över den här frågan så länge och har minskat de politiska riskerna. Men även för kärnkraften är det många utmaningar. Det saknas kapacitet på myndighetssidan och det är inte så många aktörer som kan bygga, säger Markus Wråke. E n central pusselbit för att öka elproduktionen är att elmarknaden fungerar som den ska, så att det finns incitament för långsiktiga investeringar. Under de senaste åren har det nästan varit ett mantra från många debattörer att elmarknaden – som varit densamma sedan avregleringen 1996 – ska reformeras. Och i ett av alla höstens seminarier från Energiforsk lyftes just denna fråga. – Hittills har marknaden fungerat som tänkt, men det är stora frågetecken framåt. Nu är vi ett extrakänsligt läge då det också införs krisåtgärder på marknaden. Det viktiga nu är att dessa inte försvårar för de strukturella åtgärder som måste till. Bygger man in elstöd och nya styrmedel varje gång elpriserna höjs försvinner en del av marknadsincitamenten, säger Markus Wråke. Under 2022 har vi sett rekordhöga elpriser i södra Sverige och tidvis allt större skillnader i pris mellan elområdena. – Här fungerar marknaden för att den speglar fysiken. Elnätet har begränsningar och den kostnaden kan man inte ändra – men man kan ändra kostnadsfördelningen. Men de som investerar måste ha en tilltro till intäktsströmmar över flera decennier. Det finns stödtjänster och systemnyttor som inte är prissatta som kan hjälpa investeringarna på traven, konstaterar Markus Wråke. Marknadsfrågor är något som ligger nära Markus 3 LÄSTIPS Vad är detta Vad Dave Eggers Steglitsan Donna Tartt The World for Sale Javier Blas och Jack Farchy Wråke. Efter civilingenjörsexamen, miljö och vattenteknik, på Chalmers började han efter några år på IVL att forska på den europeiska utsläppshandeln, som då såg dagens ljus i början av 2000talet. Resultatet blev avhandlingen European Energy Policy in Transistion, vilket låter som en relevant grundplåt för att förstå det komplexa marknadsläget. Efter doktorsexamen har han varit chef för energisystemanalys på IVL och ansvarig för den internationella energiorganisationen IEA:s arbete med långsiktiga scenarier. Men sedan 2016 sitter han alltså på vdstolen på Energiforsk. Hur har arbetet där förändrats sedan dess? – Det har ändrats väldigt mycket. Vi kämpade för att få till en helhet i början. Idag är det mycket mer systemforskning, där man tittar på hur olika delar av systemet hänger ihop, säger Markus Wråke. Ett konkret exempel är sektorkopplingen mellan el, gas och värme där det finns uppenbara synergier: – Kopplingen mellan el och värmesektorn har stora möjligheter att utvecklas. Kan man buffra i värmesystemen finns det mycket att tjäna. Samtidigt uppstår nya frågeställningar: om jag upplåter fastigheten som lager – hur ska man dela på vinsten av detta? Fjärrvärmens roll är central även om det finns orosmoln: – Vi ska vara glada över att vi har fjärrvärmen. Men samtidigt finns det stora osäkerheter. Hur kommer man se på bioenergin i framtiden? Man kan inte ta den för given. Vi är ju uppvuxna med den svenska och nordiska synen på bioenergi, men den skiljer sig enormt mycket från kontinentalEuropas syn. E n annan faktor som dyker upp i allt fler rapporter är den fossilfria vätgasen, med vars hjälp många industrier ska klara sin energiomställning. – Jag tror att denna utveckling kommer att rulla på även om det finns en oro bland vissa aktörer på grund ENERGIFORSK Energiforsk är ett forsknings- och kunskapsföretag som driver och samordnar forskning brett inom hela energiområdet. Totalt täcker man 63 ämnesområden: från Askprogrammet till Vattenkraftens bergsfrågor. Energiforsk omsätter drygt 100 miljoner kronor per år, har 18 medarbetare och är helt projektfinansierat. Energiforsk har alltså inga medlemmar eller fasta anslag. Bolaget samägs av Energiföretagen Sverige, Svenska kraftnät, Energigas Sverige och Nordion Energi. Företaget grundades 2015 efter en sammanslagning av Värmeforsk, Svenskt gastekniskt center, Elforsk och forskningsprogrammet Fjärrsyn. Läs mer på energiforsk.se 16 NR 1 2023 TIDNINGEN ENERGI