Tidningen Energi 1
BIOKOL Biokol är ett stabilt och poröst material
med god förmåga att binda näring och vatten. Biokol har också en förmåga att filtrera och hålla kvar regnvatten, vilket minskar risken för översvämningar och spridning av orenade miljögifter. I marken förmultnar biokolet mycket långsamt och kolet återgår inte till atmosfären på upp emot 1 000 år. Kolet i biokolet, som växterna samlat upp via fotosyntesen, blir på så sätt också en kolsänka. Enligt våra analyser kommer biokolen att bli en lättsåld produkt, behovet av jordförbättring i Sverige är mycket stort. i befintlig anläggning, där vi har alla tillstånd. Men om vi funderar på att bygga nya anläggningar, då måste vi ha nya miljötillstånd. Då är det inte helt klart hur vi kommer att bedömas. Då bedöms vi kanske som en industrianläggning eftersom vi då tillverkar någon form av material. Eller också räknas vi som en fjärrvärmeanläggning med väldigt dålig verkningsgrad. Det går att producera biokol på ett bra och enkelt sätt utan alltför stora insatser. Det tar vi med oss från den här försöksperioden, säger Johan Wiman: – Nästa steg är att sammanställa alla våra resultat. Vi vill gärna göra en ny försöksomgång innan sommaren för att se att det går att drifta anläggningen under en längre period. Sedan hoppas vi kunna köra ett år i full drift. När vi har fått tekniken verifierad är förhoppningen att den implementeras på flera av våra befintliga anläggningar i regionen. Johan Wiman tror att det är möjligt att använda flera av Eons befintliga anläggningar för att ta fram biokol. Eon har även fått stöd från Klimatklivet för att bygga en nyckelfärdig panna för biokolsproduktion i Malmö. Tanken är sedan att jämföra vilken typ av anläggning som fungerar bäst och är mest lönsam. Utöver detta medverkar Eon även i andra projekt. – Enligt våra analyser kommer biokolen att bli en lättsåld produkt, behovet av jordförbättring i Sverige är mycket stort. Vi har även tittat på möjligheterna att producera biokol som kan ersätta det fossila kolet i stålindustrin, men där ser vi än så länge att tekniken behöver utvecklas vidare och nå en betydligt större skala än idag. TIDNINGEN ENERGI NR 1 2023 37 FOTO: SHUTTERSTOCK