Tidningen Energi 1
Fjärrvärme HAPARANDA VÄRMEVERK Haparanda Värmever
k har 550 fjärr värme - anslutningar och säljer cirka 60 GWh per år. Under 2022 var andelen förnybar energi 79 procent och den väntas öka till 88 procent under 2023. Samtidigt ökar företagets egen värmeproduktion från 72 till cirka 82 procent tack vare den nya pannan. Källa: Haparanda Värmeverk – Det här innebär att vi minskar de fossila utsläppen med 25 000 ton per år, säger Pär Gabrielsson, vd på Haparanda Värmeverk. Tryggad värmetillgång i Haparanda Lägre utsläpp och minskade bränslekostnader. Haparanda Värmeverks nya anläggning har tryggat kommunens värmeförsörjning, som länge varit beroende av finsk energi. U nder de senaste 20 åren har Haparanda Värmeverk varit beroende av finska Torneå Energi för sina fjärrvärmeleveranser. Cirka 60 procent av fjärrvärmen har kommit därifrån. Men då det finländska bolaget för några år sedan inte längre kunde garantera sina leveranser under de kallaste vinterdagarna uppstod planerna på att bygga ett nytt värmeverk i kommunen. Och efter många års projekteringsarbete invigdes det nya värmeverket i slutet av november 2022, i ett industriområde väster om stan. – Det känns väldigt bra att allt börjar vara på plats nu. Det är ju en helt annan yta (4,5 hektar) där vi också kan ha ett stort bränslelager. Det kunde vi inte ha vid vår gamla flispanna, vilket gjorde oss mer beroende av prisfluktuationer, säger Pär Gabrielsson, vd på Haparanda Värmeverk. Sedan tidigare har företaget två baslastpannor (5 respektive 2 MW, pellets) samt 52 NR 1 2023 TIDNINGEN ENERGI en biooljeeldad på 10 MW som spets, liksom en fossil oljepanna på 6 MW som reserv. – Men anläggningen på 5 MW börjar bli gammal och på sikt kommer miljökrav begränsa användningen av den. Den nya pannan är på 10 MW plus 2 MW rök gas kondensator. Det innebär att företaget totalt har en installerad effekt på 35 MW. Det kan jämföras med effektbehovet en riktigt kall vinterdag, som ligger på runt 25 MW. – Nu har vi 10 MW mer effekt än vi behöver, men sedan har vi fortfarande möjlighet att köpa in upp till 12 MW från Finland ifall en panna skulle gå ur drift, konstaterar Pär Gabrielsson. Bränslet i det nya värmeverket kommer från rester i skogs och sågverksindustrin: grot, bark, spån och träflis. – Det här innebär att vi minskar de fossila utsläppen med 25 000 ton per år. Det finska värmeverket har tidigare eldats helt på torv, vilket medfört att vi har behövt köpa utsläppsrätter för 7–8 miljoner kronor per år. Det slipper vi nu. Detta var en viktig del i investeringskalkylen, som totalt landade på cirka 130 miljoner kronor. Men för den totala ekonomin innebär investeringen ingen stor skillnad. Företaget hade en stark kassa och kunde stoppa in 30 procent som eget kapital. – Kostnaden för oss blir ungefär densamma i slutändan. Kapitalkostnaden har ökat men i gengäld har bränslekostnaderna minskat i motsvarande grad, säger Pär Gabrielsson. En utmaning som man inte såg riktigt när anläggningen projekterades är dock de ökade bränslepriserna under 2022 i spåren av Ukrainakriget. För Haparandas del märks det kanske mer än på många andra ställen då man konkurrerar med många finska aktörer. – Det har varit extrema prisökningar på biobränsle och därför har vi justerat upp fjärrvärmepriset med 7 procent för 2023. Konjunkturutvecklingen är lite oroande. Blir det lågkonjunktur sänks ju sågverkens aktivitet och då minskar bark och flismängden. Å andra sidan ligger verket i en skogsrik bygd och genom den nya lagerplatsen finns det stora möjligheter att vara mer flexibel med bränsleinköpen, menar Pär Gabrielsson. JOHAN WICKSTRÖM FOTO: STEFAN HAAPANIEMI