Framtidens Järnväg 1
I ett EU-finansierat forskningsprojekt har forska
re vid KTH Stockholm och NTNU Trondheim undersökt ”Utmaningar med att införa förarlösa tåg i Sverige” KTH-forskaren Emil Jansson presenterade några av projektens slutsatser på Transportforum. FOTO: ANDERS CARLSSON "Vi kan se i den här studien att lokföraren gör väldigt mycket, speciellt vid oplanerade händelser" á och is från växlar som inte går i lås, säger Emil Jansson. Oplanerade händelser rörde också passagerare. Det kunde gälla avhysningar, barn som tappat bort sina föräldrar eller synskadade resenärer som behövde assistans. – Vi kan dra ner på personalkostnaderna ganska rejält, om vi skulle ha förarlösa tåg. Men vi kan se i den här studien att lokföraren gör väldigt mycket, speciellt vid oplanerade händelser. För att trafikera järnvägen i 20 Sverige måste järnvägsföretaget, operatörerna och infrastrukturförvaltaren, framför allt Trafikverket, ha godkända så kallade säkerhetsstyrningssystem som godkänns av Transportstyrelsen. Systemen ska behandla passagerarnas säkerhet, fel som uppstår i infrastrukturen, fel som uppstår på fordon och situationer då fordon blir stående på olämpliga platser. Frågan är hur systemen kan upprätthållas när det saknas lokförare eller personal ombord på tågen? Australiska gruvföretaget RIO Tintos autonoma tåg består av tre lokomotiv, och kan transportera 28000 ton järnmalm från gruvorna till hamnen i Cape Lambert. FOTO: RIO TINTO – Jag kan tänka mig att det i dag är lokföraren som ska upptäcka och åtgärda fel samt agera då tåg blir stående på en olämplig plats. Lokföraren eller tågvärdar ska hantera passagerarnas säkerhet, säger Emil Jansson. KTH-forskarnas slutsatser: l Om förarlösa tåg ska fungera i ett land som Sverige behöver åtgärder vidtas för att minska antalet oplanerade händelser så mycket som möjligt. Detta kan innefatta restriktioner för var förarlösa tåg får FRAMTIDENS JÄRNVÄG nr 1 2024