Framtidens Järnväg 1
”Vi anser att underhållsskulden måste återtas så
fort som möjligt”, säger Swedtrains generalsekreterare Anne Geitmann, och framhåller att järnvägsindustrin och Swedtrains medlemsföretag kan bidra med både kunskap och nya tekniska lösningar. FOTO: THERESA FLODMAN/NRC GROUP Energiminister Ebba Busch (KD) har nyligen öppnat för att slopa överskottsmålet och låna pengar till statskassan för att finansiera satsningar på bland annat järnvägsnätet. Det välkomnas av Swedtrain. – Investeringsbehovet i infrastruktur är nu så omfattande att en skattefinansiering inte längre är realistiskt. Politiken behöver titta på andra alternativ, som att lyfta ut en del nya projekt ur nationella planen och att finansiera dem på annat sätt, säger Anne Geitmann. Med industrins nya satsningar och elektrifieringen av fordonsflottan väntas Sveriges årsproduktion av el behöva öka med 120 procent till FRAMTIDENS JÄRNVÄG nr 1 2024 2045. Swedtrain lyfter fram energibesparing som ett viktigt argument för att föra över transporter av gods och passagerare från väg till järnväg. – Beräkningar visar att elektrifierade järnvägstransporter endast förbrukar hälften så mycket energi per lastenhet jämfört med en modern ellastbil. Det säger sig självt att vi behöver utnyttja den järnväg vi redan har bättre när varje kilowattimme räknas, säger Anne Geitmann. Tekniken flyttar in Införandet av det nya signalsystemet ERTMS har fått stort utrymme i Trafikverkets inriktningsunderlag. Swedtrain ser denna satsning som helt nödvändig. – Riksrevisionens granskning av Trafikverket som släpptes före jul visar att med dagens utbyggnadshastighet av ERTMS är vi inte klara förrän 2070. Och så länge kommer det nuvarande signalsystemet inte att hålla, säger Anne Geitmann. ERTMS innebär att mycket av utrustningen flyttas in i fordonet vilket medför mindre teknik i spåret. – Det ökar tillförlitligheten och sänker underhållskostnaden eftersom reparationsbehovet minskar. Med mindre signalfel till följd, säger Anne Geitmann. Swedtrain lyfter också fram det europeiska perspektivet. á 51