Advokaten 1
» miljöbalken trädde i kraft, diskuterats hur til
lståndsprocesserna för energianläggningar ska förenklas och påskyndas – utan synbara resultat. – Min teori om varför man inte lyckas i Sverige är att vi har en väldigt hög ambitionsnivå när det gäller miljöskydd. Det är svårt att förena med en smidig och snabb tillståndsprövning. För att vi ska kunna göra det enklare och smidigare så måste vi sänka ambitionsnivån, säger han. Maria Hagberg. ELNÄTEN EN SVAGHET Ett annat område som orsakat många tvister, och där stora juridiska utmaningar är att vänta, är elnäten. När nu allt mer av industrier och fordon ska drivas med el, i stället för med fossila bränslen, växer insikten om att elnäten helt enkelt inte kommer att räcka till i framtiden. Redan i dag kan elnätens begräns”Alla de här politiska målsättningarna omsätts ju sedan i juridik, i rättsregler. Då behöver man tolka dem, förhålla sig till de rättsningar ställa till det. I början av sommaren fick exempelvis livsmedelsföretaget Pågen i Skåne nej till att öka sin produktion vid fabriken i Malmö, eftersom energibolaget Eon inte kunde garantera eltillförseln. Pågen överväger nu att flytta produktionen utomlands. Maria Hagberg ser en risk för brist i överföringskapacitet i elnäten vilket kan få konsekvenser för hela samhället om inte elnäten utvecklas i takt med den ökade efterfrågan på el. Hon pekar också på att exempelvis nya skatter har visat sig riskera slå hårt mot lokal elproduktion vid kraftvärmeverk, el som skulle kunna reglerna, avtala utifrån dem och så vidare.” maria hagberg underlätta kapaciteten i elnäten och därmed krafttillförseln till företag som Pågen. Samtidigt uppmanas konsumenterna att byta ut sina bensin- och dieselbilar mot eldrivna fordon. – För det behövs inte bara el utan också överföringskapacitet, så att el verkligen kan tillhandahållas till de eldrivna fordonen, fastslår Maria Hagberg. Rudolf Laurins advokatbyrå Wistrand företräder i dag Svenska kraftnät, som nu för första gången på länge ska börja bygga nya nät. Utbyggnaden skapar en rad nya frågor och potentiella tvister, konstaterar Laurin. – Hur ska de komma åt marken, anlägga de vägar som behövs och hantera virket till exempel? Tidigare när man byggde så var detta ingen fråga, man tog marken och använde vägarna, på 60- och 70-talet, säger Rudolf Laurin, som tvivlar på att det då skrevs komplicerade juridiska avtal kring kraftbolagens rätt att komma åt ledningarna. I dag är kraven annorlunda. – I dag är det stora värden inblandade, vilket gör att markägarna är oerhört medvetna om sina rättigheter, säger han och fortsätter: – Sedan har du alla stockholmare, göteborgare och malmöbor som har flyttat ut på landet och både är skrivkunniga och har pengar, och som börjar bevaka sina rättigheter. Dagens tvister på elnätsområdet handlar dock främst EU går före för ren energi I maj klubbade EU de fyra sista av sammanlagt åtta nya rättsakter på energiområdet. Målet är ambitiöst, och nu måste medlemsländerna starta implementeringen. FOKUS: ENERGIRÄTT E 34 34 nergipolitiken är i mycket stor utsträckning en EU-fråga i dag. EU är en öppen marknad för energi, enligt artiklarna 194 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Detta har förverkligats genom en rad paket som syftat till att liberalisera gas- och elmarknaden inom unionen. Fram tills nyligen har EU framför allt strävat efter att liberalisera handeln med energi. Men med växande klimatoro hörs nu nya tongångar. 2016 kom en ny energistrategi och flera nya lagförslag från kommissionen i syfte att ”erbjuda konsumenterna säker, hållbar, konkurrenskraftig och ekonomiskt överkomlig energi”. Fokus är nu att säkra en hållbar energi- och klimatpolitik, samt att garantera energitillförseln för EU-länderna. Energipolitiken har också en säkerhetsdimension: EU är i dag världens största energi importör, vilket framställs som problematiskt ur hållbarhets- och säkerhetssynpunkt. Vägen framåt beskrevs av kommissionen i fem punkter: l Energitrygghet, solidaritet och förtroende. ADVOKATEN NR 6 • 2019