Advokaten 1
» PREEMRAFF Ny prövning väntar för omstridd utbyg
gnad En planerad utbyggnad av raffinaderiet Preemraff i Lysekil väcker starka känslor. Kritikerna vill nu att Mark- och miljööverdomstolen stoppar projektet med hänvisning till ökade koldioxidutsläpp – trots att miljöbalken uttryckligen förbjuder villkor om koldioxid för den som ingår i systemet med utsläppsrätter. FOKUS: ENERGIRÄTT I november 2018 gav Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt grönt ljus till oljebolaget Preems planerade ut- och ombyggnad vid raffinaderiet i Lysekil. Preem fick därmed rätt att processa högst 13,9 miljoner ton olja per år, mot dagens 11,4 miljoner ton. En viktig del av utbyggnaden utgörs av det så kallade ROCC-projektet, där återstodsolja ska omvandlas till mer energitäta och mindre svavelhaltiga drivmedel. Domen väckte känslor. Över 60 överklaganden kom in, de allra flesta från privatpersoner. Men också Naturskyddsföreningen finns bland de klagande. I mitten av juni blev det projektet utsatt för en ny prövning, då Mark- och miljööverdomstolen beviljade prövningstillstånd. I den omdiskuterade domen behandlas en rad olika negativa konsekvenser av utbyggnaden, bland annat ökade utsläpp av svavel och partiklar, påverkan på landskapsbilden och riskerna för två hotade arter: fransfladdermus och blåsippa. Vad som däremot inte behandlas är de ökade utsläppen av klimatskadlig koldioxid. Preemraff omfattas nämEU:S SYSTEM FÖR HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER EU:s utsläppshandel inleddes år 2005. Sedan starten har systemet steg för steg utvidgats och gäller nu fler branscher. I dag ingår cirka 13 000 europeiska anläggningar i systemet, varav cirka 750 finns i Sverige. 42 42 Många anläggningar finns inom energiintensiv industri och energiproduktion. Från år 2012 ingår även de flygoperatörer som flyger i EU. Reglerna som styr handelssystemet bygger på EU:s handelsdirektiv (2003/87/EC). Direktivet har införts i Sverige genom lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter och förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter. Dessutom finns en rad svenska föreskrifter på området samt flera EU-förordningar som gäller som svensk lag. Utsläppsrätterna administreras i ett EU-gemensamt system. Den 23 november 2017 beslutade rådet och Europaparlamentet ADVOKATEN NR 6 • 2019 ligen av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Enligt miljöbalken (16 kap. 2 c §) är det förbjudet att sätta upp villkor om koldioxidutsläpp för sådana anläggningar. Utbyggnaden beräknas innebära fördubblade utsläpp, från dagens 1,7 miljoner ton per år till 3,4 miljoner ton, något som Preem alltså måste köpa utsläppsrätter för att kompensera. I sitt överklagande argumenterar Naturskyddsföreningen för att Mark- och miljööverdomstolen, trots förbudet, ska väga in ökningen av koldioxidutsläpp. Föreningen skriver bland annat att ”domstolen i föreliggande domslut gjort ett felslut, eftersom den ansökta verksamheten innebär en miljöskada av en sådan omfattning att den efter en slutavvägning inte kan ges tillstånd”. Naturskyddsföreningen anser vidare att förbudet mot villkor för koldioxidutsläpp inte ska ses som ett hinder för att helt säga nej till en klimatskadlig verksamhet, och att ETS-direktivet som styr handeln med utsläppsrätter faktiskt syftar till att minska klimatutsläppen. Preems hållbarhetschef Malin Hallin välkomnar i en kommentar på företagets webbplats prövningen i Mark- och miljööverdomstolen. – Det är viktigt att den rättsliga processen får ha sin gång och vi ser inte överklagandet som ett problem. Vi kommer göra de kompletteringar som eventuellt efterfrågas och sedan är det upp till domstolen att avgöra frågan, säger hon. Hallin påpekar också att Preem med hjälp av ny teknik för att fånga upp koldioxid ska minska utsläppen med 500 000 ton. De nya produkterna som ska tillverkas i Lysekil kommer även, enligt hållbarhetschefen, att minska utsläppen med 800 000 ton koldioxid årligen i användarledet. ¶ FOTO: TT