Advokaten 1
GENERALSEKRETERAREN HAR ORDET när jag ser tillbak
a på min tid som ledamot och ordförande i Stockholmsavdelningen, som ledamot av huvudstyrelsen under sju år och de senaste tjugo åren som generalsekreterare, gör jag det med tacksamhet och glädje. Tacksamhet för att ha givits möjligheten att bidra till att utveckla Advokatsamfundet till en central aktör inom rättssamhället och juridiken. Glädje över att ha fått förmånen att arbeta nära många utomordentligt skickliga ledamöter och framstående företrädare för rättsväsendet, liksom inspirerande kolleger från andra länder. Det har varit en stor förmån. Många har kommit att förbli mina nära vänner. Jag har älskat mitt uppdrag och har med entusiasm varje dag gått till kansliet, inrymt i vår vackra fastighet på Djurgården. Det har givetvis funnits stunder när dagen inte endast fyllts med glädje. Men, dessa har varit få och även de mindre positiva erfarenheterna har lärt mig mycket, inte minst om män niskor och ledarskap i organisationer. Att vara generalsekreterare kan ibland vara ensamt. Jag har dock haft förmånen att ha några föredömligt starka och lojala ordförande, som med stor integritet visat prov på gott ledarskap och stor lojalitet när det har blåst kalla vindar från vissa håll. Jag har därutöver haft sällsynt professionella och lojala medarbetare. I det sammanhanget vill jag särskilt framhålla Maria Billing som på ett föredömligt sätt fungerat som ställföreträdande kanslichef de senaste åren. Att leda en organisation som AdvokatADVOKATSAMFUNDET BEHÖVER ETT STARKT OCH OBEROENDE LEDARSKAP SOM MED INTEGRITET, UTAN HÄNSYN TILL OVIDKOMMANDE INTRESSEN, VÄRNAR känner sig utanför, finns en risk att de mycket stora skillnaderna i intjäningsförmåga bland medlemmarna inom advokatkåren kan medföra en liknande utveckling. Följden av detta kan bli splittring. Splittring kan också komma att uppstå därför att yrkets kärnvärden utsätts för påfrestningar betingade av ekonomiska intressen. Yrkesstolta advokater bör inte ersättas av enkla väskdängare. Advokatsamfundet behöver ett starkt och oberoende ledarskap som med integritet, utan hänsyn till ovidkommande intressen, värnar advokatyrkets kärnvärden och rättsstatens principer. Och som inte låter sig begränsas till en fackföreningsliknande yrkesorganisation med blicken riktad inåt. En utmaning under mina år som generalADVOKATYRKETS KÄRNVÄRDEN OCH RÄTTSSTATENS PRINCIPER. samfundet har sina alldeles särskilda utmaningar. Samfundet är en ovanligt heterogen organisation, vars medlemmar arbetar under högst skiftande betingelser. Men de har det gemensamt att de alla är individualister med starka åsikter och inte sällan är vana att bli lyssnade till. I organisationer som inte är myndigheter eller vinstdrivande bolag ställs alldeles särskilda krav. Skälet är att det inom myndighetssfären, liksom inom vinstdrivande bolag, som huvudregel finns ett tydligt uppställt mål och i allmänhet också en gemensam agenda för att nå detta mål. Man arbetar i väl beprövade strukturer för att styra och att lösa problem. I politiska och ideella föreningar, i likhet med nationella och internationella advokatorganisationer, är det gemensamma målet inte lika tydligt. Erfarenheterna av att leda och synpunkterna på hur målet ska uppnås kan variera kraftigt. Internt politiserande går ibland före saken. I sådana organisationer är utrymmet större för att populism och särintressen tar överhanden. Detta är något som inte drabbar rättsväsendet lika lätt. Det genomsyras alltjämt av den gamla svenska tjänstemannatraditionen och påverkas inte av vinstintresse. Advokatkåren står inte fri från framtida utmaningar. En gäller den ekonomiska sidan. På samma sätt som vidgade inkomstklyftor ute i samhället leder till att många ADVOKATEN NR 6 • 2019 sekreterare har varit att skapa en samsyn i yrkesrollen. Detta är en alldeles särskild utmaning i tider där advokatyrket hotas, inte bara av föreställningar om den enkla rättvisan och det goda samhället, utan också av en egen identitetsbrist, kortsiktiga vinstintressen, frånvaro av rättskultur och avsaknad av en konstitutionell kompass. Det kan låta cyniskt och möjligen uppröra sinnena hos några. Men, det är min djupa övertygelse att om respekten för advokatyrket ska kunna upprätthållas måste yrkesidentiteten stärkas. Här är jag dock förhoppningsfull. En av Advokatsamfundets tidigare ordförande, den framstående Claes Beyer, har beskrivit advokaterna som klämda mellan Hobbes och Rousseau: ”Rousseaus ädle vilde behöver inga advokater och Hobbes’ totalitära stat Leviathan tolererar inga advokater”. Rättssäkerhet och mänskliga rättigheter som kommer till uttryck i lagar och konventioner handlar om grundläggande, universella rättigheter i ett humant och civiliserat samhälle. Dessa måste försvaras och inte offras på mammons, de fegas, de likgiltigas eller de antiintellektuellas altare. Advokatsamfundet och dess ledamöter bör därför av respekt för rättsstaten med kraft motverka att Sverige får en svensk Trump, Orbán eller Erdog˘an som statsminister. Det handlar inte om partipolitik. Det handlar om att stå upp för demokratin och rättsstaten. Jag önskar min efterträdare lycka till i hennes viktiga uppgifter. Och med detta tackar jag för mig. Anne Ramberg anne.ramberg@advokatsamfundet.se 7