Buffé 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32
Buffé Sida 33
Buffé Sida 34
Buffé Sida 35
Buffé Sida 36 Fritt fram för brittiskt kött? • Jag
sitter och sammanfattar senaste tidens händelser medan jag tittar på utkastet till detta brittiska temanummer av Buffé. Påminns om journalisternas frågor till mig; har ICA börjat köpa brittiskt nötkött nu när det åter släppts fritt för export? Det har vi inte. ICA hade ingen tradition att köpa kött från Storbritannien före galna kosjukan och gör det inte nu heller. Av allt kött vi säljer är ungefär 97 procent svenskt, resten kommer från Irländska republiken. Och ska man vara ärlig är tröskeln fortfarande hög för att ens överväga import från Storbritannien. Så det är svaret på frågan. Dyrköpta lärdomar Britterna har dragit dyrköpta lärdomar av krisen när de nu bygger upp sin köttproduktion. Deras kvalitetstänkande när det gäller livsmedel och deras syn på djurhälsa har skärpts radikalt och har nog aldrig varit större än idag. Jag märker det ofta när jag träffar brittiska kollegor vid möten där vi diskuterar europeisk livsmedelssäkerhet. Jag hör också vilka krav brittisk handel ställer på de leverantörer som de köper kött ifrån både här i Sverige och i Danmark. Och det är bra, det ökar trycket på den inhemska livsmedelsproduktionen att fortsätta utveckla produktionssätt som är bra för både djur och människor. Det var på våren 1996 som EU införde exportförbud för brittiskt nötkött. Aret före hade man misstänkt att galna kosjukan (BSE) som började 1985 kunde sprida sig till människor som en ny variant av nervsjukdomen Creutzfelt-Jakobs sjukdom. Sedan dess har man tvingats nödslakta bortåt 4 miljoner nötkreatur. Sammantaget lär epidemin ha kostat britterna närmare 60 miljarder kronor! För att inte tala om allt det lidande som drabbade djur och människor utstått. Hos får har en sådan här sjukdom funnits i hundratals år, då kallas den scrapie. Det var när man ändrade tekniken för att tillverka djurfoder av kadaver för att ge till nötkreatur som problemen uppstod. I Sverige hade vi debatt om detta 1985 och slutade använda kadavermjöl 1986. Sedan dess har förtroendet för nötköttsproduktionen ökat i vårt land, och vi fick därför inte alls någon nedgång av köttkonsumtionen här under BSE-krisen som i andra europeiska länder, där den minskade med 20-30 procent. E U se r över salmonellaregle r Arbetet för en säkrare livsmedelsproduktion pågår på ganska bred front inom EU . Just nu tar man fram nya direktiv för att bekämpa andra zoonoser, dvs sjukdomar som sprids från djur till människa. I första hand gäller det salmonella hos fjäderfä. Sverige, Finland, Danmark och Irland driver på. Men brittisk handel sätter press på sina bönder även här, så de är också på god väg. Med svenska bönder och producenter som bästa förebild! Have a nice day! Lisbeth Kohls (chef för konsument-, kvalitets-, miljöfrågor) PS. Vet ni förresten vad en engelsk kossa säger? Jo, Moo. Och fåret? Baa. Hunden då? Bow-wow. Den engelska katten låter som vår. DS. Nyheter om ekologisk mat Nu finns nyhetsbrevet KRAV-märkt med det senaste om ekologisk mat. Kanske har du också frågor om hur djuren har det på den ekologiska gården, eller om det verkligen är säkert att KRAV-märkta varor är obesprutade? Nästa nummer tar upp miljöfördelar med att handla KRAV-märkt. Vill du ha ett gratis provexemplar ska du höra av dig till KRAV, Box 1940, 751 49 Uppsala. Tel: 018-10 02 90, Fax: 01810 03 66. www.krav.se/konsument Miljönytt Ett helt nytt och världsunikt kylaggregat som drivs med återvunnen koldioxid testas sedan förra året på två dubbeldäckade ICA-släp i Växjö. Miljöfördelarna är många och om testet håller vad det hittills visat blir det ett stort miljöframsteg inför 2000-talet. 36 God höstläsning Liten husmansguide Caroline Hotberg har skrivit recepten i den lilla behändiga skriften Husmanskost helt enkelt (Natur och Kultur/LTs förlag). Här bjuds på älsklingsrätterna som alla skulle vilja kunna laga. Det finns både traditionell husmanskost, som rotmos med fläsklägg, kålpudding, lammstek och toast skagen, och ny husmanskost som lasagne, paella och moussaka. Välkommen in i köket Den röda tygbindningen på boken Astrids kök (Forum) för tankarna till gamla tiders skolböcker och känns därmed väldigt pålitlig. Receptnamnen känns nya och inspirerande: sukiyaki, oxfilé med chévregömma, persiskt apelsinris med kyckling, kungliga päron med kolasås och äppeltosca med pinjenötter. Jag vill hem och laga mat! De söta små teckningarna är trevliga. TEXT: ANNA GIDGÅRD FOTO: JANNE HANSSON Längtan till Italien Det är inte konstigt att pasta blivit så populärt - med bra råvaror är det verkligen enkelt att göra en god pastarätt. Pasta (Forum) är en bok fylld med pastarecept. Det är härliga bilder på rätterna, men det bästa är inspirationsbilderna från Italien - man längtar verkligen. Här finns många klassiker, men också flera för mig nya recept: spagetti med citron och basilika och inbakad pasta i papper har jag aldrig provat... Buff é 1 0 «199 9
Buffé Sida 37
Buffé Sida 38
Buffé Sida 39
Buffé Sida 40