INTERNA BROTT FIFFLET trakasserier, stalking och
hotsituationer. Till ISE vänder sig företag när det finns misstankar om oegentligheter, men inte på en nivå som räcker för att få polisen att inleda en förundersökning För ISE är inte det typiska fallet när en hög chef svindlar det egna företaget, men det förekommer återkommande. I de fallen dröjer det ofta innan bedrägerierna kommer upp till ytan, enligt Niclas Franklin. ”Vi har ett stort problem med interna brott. Frågan är hur vi ska hitta vägar att minska det här svinnet. ” PER GEIJER SÄKERHETSCHEF SVENSK HANDEL – Att anklaga någon på hög nivå i företaget blir som kritik mot dem som anställt honom. Och det händer att de som anställt honom inte gör något, utan låter saken vara för att slippa kritik. Ytterligare en faktor som måste vägas in är att den typiske bedragaren är duktig på att dupera sin omgivning. För medarbetarna kan det vara svårt att acceptera att han eller hon är en skurk. Båda dessa villkor var uppfyllda när det gällde Johan af Donner. Han beskrivs som underhållande, charmig och temperamentsfull. Och han höll sig väl med de högsta cheferna. En anledning till att generalsekreteraren fick reda på misstankarna först flera månader efter att de väckts, var att han antogs vara god vän med Johan af Donner. Här var det kollegor till Johan af Donner som först fattade misstankar och inledde en undersökning, utan att meddela högsta ledningen. Hur tidsstölderna på LKAB upptäcktes vill inte företaget berätta ”i detalj”, men man uppger att det gått att bekräfta den felaktiga tidrapporteringen genom att jämföra med inpasseringssystemet till LKAB:s område. Enligt uppgift var det dock en utomstående, alltså ingen av kollegorna på LKAB, som var förbannad och anmälde fusket. Johan af Donner blev till slut polisanmäld. Annars förekommer det att företag väljer att inte anmäla. Ibland handlar det om små företag där chefer och anställda har en nära relation, och företaget väljer att inte gå till polisen av ren hygglighet. Ibland handlar det om att företag vill undvika dålig publicitet. Tidstjuvarna på LKAB blev till exempel aldrig polisanmälda. – I och med att vi kommit till en förlikning betraktar vi det här som utagerat, säger Anders Lindberg, LKAB:s tf kommunikationschef. Martin Krüger på KPMG bekräftar att långt ifrån alla företag polisanmäler interna brott som uppdagas, även om det blir allt vanligare. 24 KOLLEGA 5-13 – Det finns fall där man vägt storleken på skadan i pengar kontra skadan på varumärket. Och sedan finns det fall där företaget värderat bevisen man fått fram mot möjligheten att få personen dömd. Det finns exempel på företag där man valt att säga upp personer med ett avgångsvederlag trots att personerna i fråga brutit mot företagets interna regler. EN UNDERSÖKNING SOM GJORDES för några år sedan visade att runt 2 miljarder kronor beräknas försvinna ur svenska butiker på grund av internt fiffel och stölder varje år. Den uppskattningen är dock ifrågasatt av facket. – Men det spelar ingen roll om det är 1 miljard eller 2 miljarder. Det här är ingen exakt vetenskap. Vi har ett stort problem med interna brott. Frågan är hur vi ska hitta vägar att minska det här svinnet, säger Per Geijer som är säkerhetschef på arbetsgivarorganisationen Svensk Handel. Anställda inom handeln är nog varken mer eller mindre kriminella än andra, däremot har de ofta större tillgång till kontanter och varor. För vissa blir frestelsen för stor. Därför krävs kontroll och tydliga regelverk, anser Per Geijer. – Konsekvensen för den som begår brott kan vara att bli hämtad av polisbil, man blir av med jobbet och återbetalningsskyldig. För den personen är det nattsvart. Har man ingen kontroll lämnar man 20 gruvarbetare på LKAB hjälpte varandra att fuska med tidrapporteringen. De går med på att själva säga upp sig, förtroendet är förbrukat. BL BILD: MAJ-BRITT REHNSTRÖM /SCANPIX