Buffé 1
Fran Italien till USA Plzzan erovrar varlden Dett
a ar berattelsen om en resa. Den borjar i fattigdom pa en smutsig bakgata i Neapel, gar via hart arbete i Little Italy, New York, och slutar i triumf och berommelse over hela varlden. Det ar berattelsen om matvarldens mesta erovrare. AV IVAR EKMAN FOTO STINA PERSSON Alia ater pizza. Sa enkelt ar det. Vissa gillar inte hamburgare, andra avskyr varmkorv - men alia ater pizza. Och det galler inte bara i Sverige. Pa samma sart som man i nastan hela varlden kan diskutera vader och fotboll, har pizzan komrnit art bli ,!l1atvarldens alldeles egen esperanto. . I r Varfor ar det sa? Svaret finns l'itlvis i pizzans enkelhet, dess anpasslighet och dess bredd. Man kan gora en pizza snabbt och utan storre matlagningskunskaper, och anvanda de ravaror som finns till hands. Men det racker inte. Samrna sak galler manga sorters mat, som tacos, varrullar och wraps. Det ar nagot magiskt med just pizzano For art forsta vad denna magi bestar av maste man bege sig bakat i tiden, till pizzans ursprung i stader som Neapel och New York. NEAPEL - PIZZANS VAGGA Historien om pizzan borjar i Neapel. Denna vackra men fartiga stad har lange varit kand for sin pahirtiga befolkning. Den hogsta konstformen i Neapel ar l'arte di arrangiarsikonsten art reda sig. Pizzan ar ert av de hogsta uttrycken for denna konst. Plarta brod ar sjalvklart inget som uppfanns av neapolitanarna. Men det var har, i slutet av 16oo-talet, som manniskan for forsta gangen insag det genialiska i art kombinera tomater med en plart deg, och pizzan var skapad. Det var dock ingen mat med gourmetpretentioner - pizzan var fran aUra forsta borjan folkets mat. Den gick snabbt art laga, var lart art ata och byggde pa en kombination av ravaror som 32 fanns i stora mangder runt Neape!, som brod, tomater och olivolja. De forsta pizzorna bestod bara av just brod med tomat, vitlok, oregano och olivolja - den pizza som i Neape! ar kand som Marinara efter de fiskare som brukade ata den pa vagen hem fran jobbet. Det ar en mycket enke! pizza, men skickligt utford ar det en stor gastronomisk njutning. I borjan, innan den forsta riktiga pizzerian Port' Alba oppnade I830, at man alltid pizzan med handerna, pa gatan. Det ar migot man fortfaran.de kan se i dagens Neapel. Med tiden kom flera pizzor art laggas till repertoaren hos Neape!s pizzamakare. Mest kand ar rroligtvis Margherita, dopt efter en snabbmatsalskande prinsessa. I Neape! gors den med riktig mozzarella, ert par blad farsk basilika och sjalvklart tomater. Lange levde pizzan ert stillsamt liv som en regional snabbmatsspecialitet. Men tva handelser kom art bidra till art gora pizzan till den varldskandis den ar idag. Den forsta hande!sen var Neape!s standigt okande fattigdom i slutet av I800-talet, och den andra var ert krig. Fattigdomen i Neape! gjorde art tusentals neapolitanare valde art emigrera, de fiesta till USA. Dar slog de sig ner i stader som Boston, Chicago och, framfor alit, New York. De bosarte sig i omraden dar det bodde italienare, sa art de kunde tala sirt sprak och ata sin mat. Bland denna mat fanns pizzorna - USA:S forsta pizzeria oppnade 1905 pa Spring Street i New Yorks Little Italy. Men pizzeriorna fanns mest for de emigrerade neapolitanarnas egen skull, och det skulle annu droja flera decennier innan resten av USA lick upp sina ogon for pizzano Sa brot andra varldskriget ut, och mangder av helylleamerikaner fran mellanvastern och sodern skickades ut i varlden. Manga av dessa deltog i invasionen av Italkn, och nar amerikanska armen nadde Neapel fick de chansen art smaka denna underbara rart som representerade all den italienska matlagningens enkla genialitet. Darigenom slots slutligen pakten mellan den italienska kanslan for mat och smak och den amerikanska driftigheten. Nar soldaterna atervande till USA var langtan efter mer pizza en stor de! av bagaget. Och de italienskartade amerikanerna insag art de i sin pizza hade en guldgruva. Efter det gick det snabbt; mellan I948 och I956 okade oreganoforsaljningen i USA med 5200 procent, 1958 oppnade den forsta Pizza Hut-restaurangen i Kansas City och 1960 grundades Domino's Pizza. Idag firms det drygt 63000 pizzerior i USA, som arligen saljer pizza for drygt 250 miljarder. ATERKOM TILL ITALlEN Efter art pizzan gjort sirt erovringsrag over den amerikanska kontinenten foljde Europa. Pa manga sart kan man saga art pizzan »arererovrade« den garnla varlden, inklusive Italien. Utanfor Neapel hade pizzan narnligen lange setts som en simpel form av snabbmat fran det foraktade sodern. Men nar turisterna borjade fraga efter pizza i Florens, Milano och Genua forstod snart aven norditalienarna art pizza var nagot art satsa pa. Den forsta svenska pizzerian, Ostergok pa Ostermalm i Stockholm, slog upp sina portar I967. Sedan vet vi alia hur det gart. Buffe 9/200~