AMES 1
PARK HOTEL K MER ÄN BARA EN SÄNG FÖR NATTEN locka
n är strax över nio när jag träffar Park Hotels ägare – syskonparet Sophie och Marcus Jonsson. Vi sätter oss i matsalen men inser snabbt att här är det lite för mycket ljud, då frukosten äger rum där och då. Vi förflyttar oss till det rum som förr i tiden var nattportierns nattbostad, men som nu för tiden hyrs ut till hotellgäster. Här kan vi hitta det lugn som krävs för att spela in ett samtal. JAG BÖRJAR MED att fråga vilka är egentligen Sophie och Marcus? Marcus låter Sophie börja. – Jag är 23 år gammal, bor i Vasastan, men är dock uppvuxen i Hjulsbro. Våra föräldrar köpte hotellet för 12 år sedan, så jag är lite uppvuxen här på hotellet med. Gillar att jobba, vara med kompisar, och när jag inte gör det så pular jag hemma i lägenheten. Marcus fortsätter: Och jag är 25 år. Bor I Åbylund, Gick natur på gymnasiet. Därefter 48 jobbade jag tre år på en skidort i Canada och åkte snowboard. Väl tillbaka i Linköping så utbildade jag mig till helikoptertekniker och jobbade ett halvår på Cybaero, men kände att jag ville göra något annat. Jag hann även med att pluggade lite på universitetet, innan jag bestämde mig för att jobba heltid på hotellet. DET LÄTTSAMMA SYSKONPARET är bland de yngsta hotellägarna i Sverige. Det märks att de trivs med det de gör. Jag ber syskonen berätta om hotellet. Berätta lite om hotellet! – Hotellet byggdes år 1888, och det byggdes till järnvägshotell, redan från start. Då hette det Jernvägshotellet, sen på 1920 -talet så bytte det namn till Park hotell, berättar Sophie. – Jag har försökt gräva lite i historien, säger Marcus, men det är lite svårt att hitta så mycket uppgifter från 1900-talet till 50-talet. Från början var det uthus och toaletter på baksidan där parkeringen är idag. Och inuti fanns det kaminer och Park Hotel är Linköpings äldsta hotell, med ägare som hör till de yngsta hotellägarna i Sverige. Syskonen Jonsson, som tog över hotellet från deras föräldrar. Vi tar reda på mer om hotellet och hur det är och var att leva med hotellet. TEXT & FOTO: BJÖRN LISINSKI balsal och sånt. – Ja, det var kaminer på alla rum, utbrister Sophie, och det är synd att de inte finns kvar. Det hade ju varit riktigt fint att ha kvar på alla rum, men det gjorde de sig av med tydligen. Det som vi har kvar är originalskylten för Jernvägshotellet, och lite olika gamla saker. Tyvärr kastades väldigt mycket av grejor, säger Sophie. HOTELLETS RUM ÄR ALLA inredda på olika sätt och stilar, I ett av rummet kliver man rätt in i Fawlty Towers, i ett annat möts man av en stor och ståtlig himmelsäng. När syskonens föräldrar - Michael och Susanne, tog över såg det väldigt annorlunda ut. Till exempel fanns inte matsalen då, utan den är en tillbyggnation. – Våra föräldrar gjorde ju jättemycket med hotellet när de köpte det. Från början var det inte i något vidare skick, säger Sophie. Vi har renoverat korridorerna, byggt matsalen, öppnat restaurang med alkoholrättigheter på kvällarna – det fanns inte innan. – Heltäckningsmattorna togs bort till förmån för de gamla ursprungliga trägolven, fortsätter Marcus. TV3 renoverande hela nedre korridoren, i sitt program Hotellräddarna, sen fortsatte vi att renovera de andra korridorerna i samma stil. Var det era föräldrar som tog fram det här Fawlty Towers konceptet? – Det var det, svarar Sophie och fortsätter, jag tror att det kanske var åtta år sedan, som vi åkte hela familjen till London. Där var vi runt, och gjorde liksom ”studiebesök” på t.ex. olika afternoon teas och så vidare. Våra föräldrar identifierar sig lite med Basil och Sybil. De har alltid tyckt om serien mycket och är lite stolliga i grunden. Så de införde det temat på hotellet. Hotellet är numera väldigt engelskinspirerat över lag, med bland annat afternoon tea (mellan 14-17:00) och sen med Fawlty Towers som en röd tråd gjorde stämningen komplett. Marcus fyller i: har man inte hört talas om serien innan så har vi en kanal bland TV-utbudet där det rullar Fawlty Towers avsnitt dygnet runt.