Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Redaktören
Kollega Maskrosbarn
Kollega Uranet klyver byn
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10 Uranbrytningen kan leda till att S
torsjön förorenas av tungmetaller och radioaktiva ämnen. ”Största risken är avfallet” De största mängderna uran i Sverige finns i alunskiffer, men eftersom halterna är förhållandevis låga måste det brytas stora volymer för att få lönsamhet. Så är fallet även i Oviken. – Man måste bryta kolossala volymer och det måste ske i dagbrott, det finns ingen annan möjlighet, vilket förstås innebär en stor påverkan på kulturlandskapet i hela området, det skulle förvandlas till ett enda stort stökigt industriområde, säger Olle Holmstrand, före detta professor med geologi som specialitet. Han är också engagerad i nätverket Nej till uranbrytning. Vilka hälsorisker löper de som bor i närheten av Oviken om uranbrytningen blir verklighet? – Den största risken är en utlakning från avfallet och att det påverkar vattenförsörjningen. Skulle Storsjön förorenas av radioaktiva ämnen och tungmetaller har man ett väldigt stort problem, betydligt värre än från mikroorganismer. Den psykiska påverkan hos befolkningen i området till följd av landskapsomvandlingen ska inte heller underskattas, det visade Ranstadsprojektet i Västergötland på 1970-talet, säger Olle Holmstrand. Enligt Olle Holmstrand är det inte uranet utan avfallet från brytningen som innebär det största miljöproblemet. Efter att skiffern krossats och finmalts lakas uranet ut med flytande kemikalier. I lakresterna, det vill säga avfallet, finns ungefär 85 procent av den ursprungliga radioaktiviteten kvar, bland annat radium och en lång rad tungmetaller. De giftiga ämnena kan spridas ut i naturen genom läckage till vattendrag och via damm från avfallshögar. Brytningen ger upphov till mycket stora avfallsmängder. I volym blir det, enligt Olle Holmstrand, cirka 40 procent mer än det berg man brutit. Det beror på att den malda malmen inte går att pressa ihop igen. Avfallet pumpas till bassänger där det får sedimentera. – Att kapsla in så stora mängder avfall så att det blir helt tätt är besvärligt, risken att det sprider sig till vattendrag är uppenbar. Metoden med dammar har visat sig riskabel, nu senast i Ungern när en damm från en anläggning som utvinner aluminium brast. Är uran lika farligt som det låter? – Nej, uran är i sig är ganska beskedligt när det gäller strålningen. Du kan hålla en bit i handen utan att det händer något. Strålningsrisken ser jag inte som något stort problem i Oviken. Jag blir lite bekymrad varje gång en uranbrytningsmotståndare lyfter fram strålningen som huvudargument, man gör det lätt för företagen att motbevisa hur liten den blir. Däremot är uran i egenskap av tungmetall mycket giftigt. Är det en bra idé att bryta uran vid Storsjön? Ivan Carlsson: – Jag vill helst inte se något av det. Jag misstänker att det leder till miljöförstöring och att fastighetsvärdena sjunker. I värsta fall måste folk flytta härifrån – Ska dom hitta uran, finns det ju andra ställen att leta på. Det här är en gammal bygd, kyrkan är ursprungligen från 1200-talet, och skolan är den äldsta i Jämtland. 10 KOLLEGA 4-11 Britt Ellen Helgesson: – Det har pratas mycket om det här tidvis. Blir det brytning måste man kanske flytta härifrån, man vet inte om det går att ta vatten från sjön. – Det är en källa till oro, det är pengar som styr. Jag tror inte det blir fler arbetstillfällen. Fredrik Salomonsson: – Jag står mitt emellan, men jag känner ingen oro. Ingen vet vad som kommer ut av det här, man vet inte hur stort det blir. Kanske kan det generera jobb och pengar. – Kommer hålet bli 100 meter i diameter eller 3 kilometer? Man vet inte. Som tur är bor jag inte i närområdet, jag bor en och en halv kilometer därifrån Carolinne Gruvelgård: – Jag har inte tagit ställning. Det kan ge en fattig kommun arbetstillfällen, men man kan vara livrädd att det kan bli farligt. – Att man tycker olika är ok. Jag tycker det verkar ha blivit personpåhopp i stället för en diskussion om sakfrågan, och det tycker jag inte om. Rasmus Åsell: – Det är bra, det ger mycket jobb. Börjar de bryta här blir det mer att göra och fler matställen dessutom. Jag ska själv börja jobba åt ett borrbolag om någon vecka. – En kompis, farsan och min äldsta brorsa har redan jobbat med det här.
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Duellen
Kollega Anställda fick tolv miljoner
Kollega Sida 17
Kollega Avtal 2011
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Åsas mat
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Glada Hudik-teatern
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Gillar att lajva sig
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Lönesamtal
Kollega Sida 37
Kollega Volvo rullar in i Kina
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Ta ingen skit
Kollega Jobbpendlar
Kollega Sida 43
Kollega Ju fler kockar desto bättre Sapa
Kollega Dina pengar
Kollega Spejsat
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Debatt
Kollega Sida 57
Kollega Insänt
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68