Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Redaktören
Kollega Maskrosbarn
Kollega Uranet klyver byn
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Duellen
Kollega Anställda fick tolv miljoner
Kollega Sida 17
Kollega Avtal 2011
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Åsas mat
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Glada Hudik-teatern
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Gillar att lajva sig
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Lönesamtal
Kollega Sida 37
Kollega Volvo rullar in i Kina
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Ta ingen skit
Kollega Jobbpendlar
Kollega Sida 43
Kollega Ju fler kockar desto bättre Sapa
Kollega Dina pengar
Kollega Spejsat
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48 »Kanske följer jag med upp en bit
– till någon kontrollstation men inte längre.« miljöer och vardagsprodukter. Verksamheten går ut på att överföra design, teknik och material från rymdsektorn till svenskt näringsliv och samhälle. På sikt ska det leda till ökade affärsmöjligheter och jobb. Alla miljarder som satsas på rymdteknik kommer tillbaka till jorden tjugo gånger om, – ”Rymdtvättmaskiner” skulle bli avsevärt mycket billigare att transportera, vi skulle få mindre materialåtgång, miljöpåverkan och vattenförbrukning. Här ska nya vattenreningsteknologier till. – På Mars måste man odla sin egen mat, det måste ske på små ytor och med stor avkastning, Hon beskriver astronautens rymddräkt, som består av 19 lager textilier, som ett slags hem och hus. – Det finns tankar på att använda samma typer av material som isolering när man bygger. Starka ytmaterial, som bättre står emot olika påfrestningar och vars ytor konsumerar miljöföroreningar och andra gifter är inte långt borta. Cecilia Hertz talar mycket om förtätning av våra storstäder, där marken kostar en förmögenhet. Ett begrepp som återkommer är ”volume management”, det vill säga hur man på ett smartare sätt ska kunna utnyttja volymer. – I rymden har alla ytor lika värde. Vad är det egentligen som säger att sängen måste stå på golvet? Den kanske kan fästas på väggen precis som skrivbordet? En del möbler kan kanske finnas i taket? Det skulle spara volym. – Tänker vi nytt här skulle fler få plats i innerstäderna och hotellen skulle rymma fler till billigare pris. Robotar kommer att bygga det mesta av husen på Mars. Vad kan vi lära av det? Apropå volymer tror hon att vi i framtiden kommer att se flyttbara bomoduler, som enkelt flyttas från ort till ort och jackas in i stålskelett, där man bokar sin plats vare sig det är i Paris, New York eller Emmaboda. Räddningsfarkosten CRV, vars inredning designats bland annat av Cecila Hertz. säger hon och berättar: – Ett framtida boende på Mars är något av det mest hållbara system man kan tänka sig. Allt måste återanvändas och återvinnas, det är nödvändigt att snåla med resurserna. – På Mars finns inget vatten. Att ta med en liter upp kostar i dag 10 000 dollar, runt 70 000 kronor. Tänk om det var vattenpriset på jorden i dag. Vi vet inte hur snabbt vatten kan bli en bristvara. För oss är det intressant att jobba utifrån den tanken. Cecilia Hertz har varit involverad i ett projekt kring en plastpåse, som man i framtiden ska kunna lägga smutstvätten i och sedan tillföra bakterier. Ett dygn senare är tvätten ren, utan vatten och tvättmedel. 48 KOLLEGA 4-11 kanske utan vatten. Den utvecklingen kan innebära välstånd, särskilt i utvecklingsländer. Cecilia Hertz far ut i en verbal teknikodyssé, som får tankarna att svindla. När hjärnan hänger dåligt med, gäller det att tänka ”why not”. Hon berättar om uppblåsbara flygplansinteri- örer, som hennes företag projekterat till ett ryskt plan avsett för turistflygningar i tyngdlöshet, om ekologiska lättviktsbilar som skulle kunna få ner bränslekostnaderna till ett minimum, om seglardräkter i samma slags material som rymdbilars däck, om skyddskläder för brandmän och för extrema förhållanden i stålvärmeverk, om tsunamisäkrade framtidsboenden i form av – inte sky- utan seascrapers. Allt med utgångspunkt i rymdteknologi. Om två decennier börjar människan flyga till Mars för att bo där som ett första experiment, spår Cecilia Hertz. Men själv längtar hon inte dit. – Resan tar ett halvår och när du väl är där kan du välja mellan att stanna i en vecka eller 500 dagar, vilket kan innebära en resa på två och ett halvt år! Jag är glad om jag får vara med och utveckla rymdfarkosterna och boendet på Mars och månen, säger hon och hoppas att Sverige ska få delta i många spjutspetsprogram. – Kanske följer jag med upp en bit – till någon kontrollstation men inte längre. Fotnot: ”Umbilical” betyder navelsträng. I rymdsammanhang används termen för allt som förbinder saker med varandra, exempelvis den livsviktiga länk som finns mellan rymdfarkosten och en astronaut på rymdpromenad. Resultat av rymdteknik : Digitalkamera Frystorkad mat Örontermometer Gore-Tex Handdammsugare Bluetooth
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Debatt
Kollega Sida 57
Kollega Insänt
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68