LÖN & AVTAL Vabb = dåligt samvete n 1 av 3 tjänst
emän har dåligt samvete när de är hemma för vård av sjukt barn, trots att en majoritet uppger att de känner stöd från sin chef. 75 procent av de tillfrågade i en enkät som Unionen låtit göra uppger att de ibland vobbar i stället för att vabba, det vill säga jobbar hemma med sjuka barn. ... har varit hos samma arbetsgivare i mer än tio år. Det framgår av en rapport från Unionen. 4 De centrala avtalen ger löneökningar som förhoppningsvis överstiger inflationen. Men på en tuff arbetsmarknad kan det vara svårt att förhandla sig till den där guldkanten. BYTE AV TJÄNST, ny arbetsgivare, ökat ansvar – det finns flera sätt att höja sin lön med tusenlappar som inte tas av den gemensamma löneökningspotten. Men det har blivit svårare. Fler jobbar trots allt AV 10... n 2012 var ett mardrömsår vad gäller arbetslösheten. I december förra året var 414 000 arbetslösa personer inskrivna hos arbetsförmedlingen, en ökning med drygt 5 procent jämfört med året innan. Samtidigt ökade det totala antalet anställda i Sverige med 1,1 procent till 4 248 700 under fjärde kvartalet 2012. Svårt att slå avtalet /// SKILLNADEN MELLAN AVTAL OCH VERKLIGHET 4 % Avtalad lön. Faktisk löneökning. 4 % 3 % 3 % 2 % Linda Svensson linda.svensson@ kollega.se – Det har funnits väldigt lite utrymme för löneglidning på senare år. Det är ingen större kamp om personal när arbetsmarknaden ser ut som den gör. Folk stannar ofta kvar på sina jobb av oro, så företagen har inget behov av att rekrytera, säger Gösta Karlsson, tf chefsekonom på Unionen. Så länge det är arbetsgivarens marknad är det alltså svårare att få till de höga lönelyften. Men en god förhandlare kan alltid försöka se till att få en större del av potten än kollegan i rummet intill. – Man måste kunna argumentera. Enklast är förstås att byta jobb, men då krävs en arbetsmarknad som vill ha en. Och det står inte stilla även om det är dåliga tider. Jag tror att det sker någonstans runt en miljon anställning ar om året, säger Gösta Karlsson. 18 KOLLEGA 2-13 2 % 1 % 1 % Grafen visar att löneglidningen har minskat avsevärt senaste året. KÄLLA: MEDLINGSINSTITUTET 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 De flesta av Unionens avtal innehåller en så kallad individgaranti, som försäkrar att ingen ska kunna bli utan löneökning över huvud taget. Men den som år efter år hamnar på absolut lägsta ökning bör tala med sin fackrepresentant eller chef för att utröna vad som krävs för att höja lönen ytterligare. FÖRRA ÅRETS AVTAL innehöll löneökningar på 2,6 procent. I de flesta fall lades också en sudd på 0,2 procent till, som kompensation för en kompetenssatsning som inte blev av. Nu konstaterar Medlingsinstitutet att löneökningarna för privatanställda tjänstemän hamnade på i snitt 3,2 pro” Det är ingen större kamp om personal när arbetsmarknaden ser ut som den gör. ” 2012 cent de tre första kvartalen förra året. Till viss del kan skillnaden mellan avtalets 2,6 procent och den faktiska ökningen på 3,2 procent förklaras av att det förra avtalet sträckte sig ända fram till och med mars 2012, och därmed en sen lönerevision. Särskilt tydligt är det inom industrin, där tjänste männen under de tre första kvartalen höjde sin lön med 4,1 procent. Ändock. Ofta är det en skillnad mellan avtalets siffra och den faktiska löneökningen, även om skillnaden har krympt avsevärt på senare år. Skillnaden stavas ofta löneglidning. Med löneglidning menas de ökning ar av lön som inte ryms inom den avtalade lönepotten. // »VÄLDIGT LITE UTRYMME FÖR LÖNEGLIDNING« /// SÄTT ATT ÖKA LÖNEN SPECIALISERA DIG: Det är fortfarande kamp om specialkompetens på flera områden, särskilt inom teknik och it. BYT JOBB: Det snabbaste sättet att få upp din lön. BYT TJÄNST INOM FÖRETAGET: Tala om att du är redo att bli chef eller gruppledare. MER ANSVAR: Fler arbetsuppgifter och mer ansvar förtjänar mer pengar. GRAFIK: PETER ÖNNESTAM