Buffé 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31 Knepen som sparar tusenlappar Har du
svårt att få lönen att räcka hela månaden? Då ska du läsa den här artikeln. Här är 15 enkla sparknep som gör att du tjänar flera tusen - varje månad! -Vad allting har blivit dvrt! En spontan tanke som vi gärna slänger ur oss av gammal vana, när räkningarna hopar sig och vi har svårt att få hushållskassan att räcka till allt vi tycker vi behöver. Men stämmer påståendet, har allting verkligen blivit dyrare? Nej, allting har inte blivit dyrare. I synnerhet inte mat, som i de flesta hushåll är en stor och ofrånkomlig utgift. Under hela oo-talct har matpriserna ökat i betydligt långsammare takt än konsumentprisindex. Och tar vi in boendekostnaderna i jämförelsen blir skillnaderna ännu större. Studera tabellen här nedan. Den visar hur stor del av medelfamiljen Svenssons disponibla inkomst som går åt till boende respektive mat. Sammanställningen sträcker sig från 1970-talet fram till idag och är gjord av Institutet för privatekonomi inom FöreningsSparbanken. I en familj med två inkomster och 20 000 kronor i disponibel inkomst går i genomsnitt 6 000 kronor till boende och endast 3 600 kronor till mat. En slående skillnad, värd att begrunda. Vill man dra ner på hushållskostnaderna är det alltså i boendet som de stora besparingarna finns att göra. Men att byta till mindre bostad eller ett billigare område är inte gjort i en handvändning, och kanske inte ens praktiskt möjligt, beroende på familjens storlek och tillgången på lägenheter. Därför får vi koncentrera oss på andra poster i hushållsbudgeten, om målet är att minska de månatliga utgifterna. 15 bra spartips Här några förslag på fullt genomförbara spartips som kan minska både små och stora hushållsutgifter med flera tusen kronor i månaden. Följ våra tips och spara tusenlappar! Andelen av våra disponibla inkomster som går till boende respektive mat (procent). Bostad 20 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet Mat 23 25 > 20 18 1. MATLÅDA TILL JOBBET. Detta gamla hedervärda spartips upplever idag en renässans bland både kvinnor och män inom de mest skilda branscher. Mikrovågsugnarna går varma på både kontor och industrier över hela landet. Konsumentverkets tidning Råd & Rön presenterade i nummer 1/98 en uträkning som visar att en person som konsekvent håller sig till medhavd lunchlåda sparar så mycket som 800 kronor i månaden. Dessutom får du maten precis som du själv vill ha den. Hemlagad och rätt kryddad från början. Ett hushåll med två vuxna, som båda håller sig till matlåda, kan alltså avsätta över 1500 kronor till andra utgifter eller sparande. Det blir mycket pengar på några månader. När Sifo förra året undersökte svenska folkets matvanor svarade 12 procent att de hade med sig matlåda till jobbet. 2. BILEN SLUKAR PENGAR. Är bilen nödvändig? De flesta barnfamiljer tycker det. Flera undersökningar visar att ungefär 90 procent av alla svenska barnfamiljer väljer att ha bil, trots att det i många fall medför mycket stora påfrestningar på hushållsbudgeten. Motormännens Riksförbund har i sin bilkostnadskalkyl för 1997 räknat fram att en bil i mellanklassen - som körs 1500 mil per år - kostar cirka 27 000 kronor i bensin, service och underhåll, parkering samt skatter och avgifter. Vilket motsvarar en genomsnittlig månadskostnad på 2 250 kronor. Här finns alltså stora fortsättning på sid 33 •
Buffé Sida 32
Buffé Sida 33
Buffé Sida 34
Buffé Sida 35
Buffé Sida 36
Buffé Sida 37
Buffé Sida 38
Buffé Sida 39
Buffé Sida 40
Buffé Sida 41
Buffé Sida 42