Buffé 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32
Buffé Sida 33
Buffé Sida 34
Buffé Sida 35 fortsättning från sid 31 pengar att
spara för den som kommer fram till att familjebilen trots allt inte är nödvändig. (I ovanstående siffror är inte kostnader för värdeminskning och ränteförlust inräknade.) En ny disk- eller tvättmaskin drar bara hälften så mycket el som en tio år gammal modell. 3. BLI EN GOR DET-SJALVARE. Om bilen trots allt är nödvändig, försök göra så mvcket som möjligt själv av reparationer och underhåll. Det ger snabbt många sköna hundra- och tusenlappar i besparing. 4. ÄT RESTER. Betydligt godare än sitt rykte. Detta tips passar dessutom bra ihop med tips nummer 1, matlådan. Resterna från middagen en dag kan bli en utmärkt lunch dagen därpå. 5. RENSA BORT KREDITKORT. Om möjligt: klipp sönder dem. Går inte det, var åtminstone sparsam med att använda korten. Räntorna och avgifterna på de flesta kreditkort är oförskämt höga och gör att återbetalningen även av små skulder kan ta mycket lång tid. Men det finns undantag även bland kortföretagen. Bland andra har ICA eget kontokort som - rätt använt - underlättar matinköpen, samtidigt som det ger betydligt högre sparränta än vanliga lönekonton. 6. GÖR EN BUDGET. Gör varje månad en noggrann sammanställning av hushållets inkomster, fasta utgifter och rörliga utgifter. Det kräver förstås lite arbete, även kvitton för alla småutgifter måste sparas om budgeten ska bli riktig. Men bara genom att se siffrorna framför sig blir det i många fall enklare att motivera sig för de uppoffringar som krävs. Allt som inte är absolut nödvändigt för att hemmet ska fungera går att avstå ifrån. Dra in på öl, chips, läsk och godis. Till att börja med. Drick saft och poppa egna pop corn istället. 7. FIMPA - FÖR GOTT. Gör inte bara nytta för hushållskassan, får dig också att må bättre. En rökare som gör av med ett paket på två dagar sätter fyr på cirka 8 000 kronor om året. 8. VECKOHANDLA. Att planera noga och inte småhandla varje dag spar både tid och pengar. Knappast något revolutionerande spartips, men ändå värt att upprepa. Ofta vet vi nog hur vi ska uppträda (gör en noggrann inköpslista - och följ den!) men det är lätt gjort att bryta mot sina egna principer, och då skadar det inte med en påminnelse. Genom att undvika dagliga inköp slipper du falla för dyra frestelser när du är hungrig och på väg hem från jobbet. 9. DRICK VATTEN. Gångbart tips till alla måltider. Ett par isbitar och en citronklyfta lyfter det vanliga kranvattnet till oanade höjder. 10. SÄNK VÄRMEN. Skruva ned värmen på elementen. En grad lägre innetemperatur motsvarar fem procent av energiåtgången. 11. KÖP NY DISKMASKIN. Kan tyckas vara ett konstigt sätt att spara på. Men i längden lönar det sig att satsa på energisnåla hushållsapparater. 12. FROSTA AV KYLEN. Kylskåpet och frysboxen är stora energislukare, cirka en tredjedel av hushållets totala förbrukning. Ta därför för vana att frosta av regelbundet. Mycket is i skåpen betyder att kyl och frys förbrukar mer el än nödvändigt. 13. LAPPA, LAGA, STOPPA. Tre nvttiga ord som är värda att ta till heder igen. Inte minst med många barn i huset. 14. AMORTERA. Att amortera är också ett sätt att spara. Betala av så mycket du kan på alla slags lån. Börja med kontokortsskulderna, fortsätt med banklånen. Blir det sedan en slant över: njut av den! Livet består trots allt inte enbart av sparande och gnetande. 15. VAR KREATIV. Om inget annat hjälper: försök att ständigt hitta på nya sätt att INTE göra av med pengar. Fotnot: Artikelförfattaren lever inte som han lär. Han har massor av kontokort, tycker mycket om öl och har aldrig i sitt liv gjort en hushållsbudget. Men å andra sidan, han kör bara bil (hyrd) på semestern, han röker inte och han äter gärna rester. Jan Hedhs bakskola 2 MJÖLSORTER (FORTS ) I nummer 1/98 beskrev jag några av de vanligaste mjölsorterna som v i använder vid bakning. Den här gången ska v i t a en tit t på några lite mer udda sorter , som du nog få r nöja dig med att läsa om. JORDÄRTSKOCKSMJÖL Ett mjöl som används i Italien. Det ingår i ett par brödsorter samt i pasta. SOJAMIÖL Finmalet mjöl av råa eller rostade sojabönor som ger ett mycket proteinrikt bröd som snabbt får färg, och en nötliknande smak. Den rostade varianten är godast. HIRSMIÖL Hirssläktet hör hemma i tropikerna och tillhör basfödan i många utvecklingsländer där man har svårt att odla vete. Hirsmjöl används mest till afrikanskt tunnbröd. BOVETEMJÖL Är mest känt som mjölet till den berömda ryska blinin, som ibland även kallas boveteplättar. Blini serveras helst med rysk kaviar och smetana - en speciell, syrlig yoghurt. Bovete är inte ett sädesslag utan en ört som odlas i vissa delar av Ryssland och USA. Kornet liknar ett bokollon. Mjölet ger en nötaktig smak. Glutenfritt och måste blandas med annat mjöl som innehåller gluten. BESANMJÖL Ett kikärtsmjöl som ger en mycket speciell smak till bröd. KASTANJEMJÖL Används i Italien och Frankrike. Det har en god nötsmak. Kastanjer innehåller ytterst lite fett och mjölet har inga glutenbildande egenskaper, det måste därför blandas upp med vetemjöl. RISMJÖL Ris ger ett silkeslent mjöl som saknar gluten, men det har högre stärkelsehalt än vetemjöl. Vanligt rismjöl görs av det inre av kornet medan brunt rismjöl görs av skalet. Det bruna rismjölet är en specialitet som används till "tigerbröd" sk Pain Tigre. Mjölet blandas med vatten och jäst och penslas ovanpå degen. Vid gräddningen krackelerar ytan och bildar ett tigermönster.
Buffé Sida 36
Buffé Sida 37
Buffé Sida 38
Buffé Sida 39
Buffé Sida 40
Buffé Sida 41
Buffé Sida 42