Buffé 1
BUFFÉLABBET Söt favorit Kladdkakan är en omistlig
del av den nutida svenska kakkulturen. Buffélabbet presenterar det bästa grundreceptet på en kaka med djup chokladsmak och den rätta kladdigheten. Och ger förslag på hur man kan släppa loss sin kreativitet i kaksmeten för att få nya smaker och konsistenser. TEXT ANNA K SJÖGREN TESTANSVARIGA MADELEINE ENGLUND MATILDA ALEXANDERSSON STYLING LISELOTTE FORSLIN FOTO LENNART WEIBULL MED ETT PÅLITLIGT grundrecept som utgångspunkt är det lätt att sätta sin egen karaktär på den klassiska kladdkakan. Det kan vara så enkelt som att smaksätta smeten med rivet apelsinskal eller strö över en näve hackade mandlar innan man skjutsar in den i ugnen. DE FLESTA INGREDIENSER i grundreceptet kan också varieras när man är på det humöret och vill få lite extra uppmärksamhet från gästerna eller bara överraska sig själv. Om man till exempel tar rörsocker i stället för strösocker får kakan en lätt knäckig smak. Genom att smöret bryns i stället för att bara smälta innan man häller det i smeten blir kakan mörkare, mustigare och doftar hasselnötter. För en glutenfri kaka är det enkelt att byta ut mjölet mot majsstärkelse. Med fullkornsmjöl blir den täta kakan ännu tätare och en smula nyttigare utan att tappa smak, visar provbakningarna i Buff élabbet. Det går även att minska på sockret, men då ger man sig ut på tunnare is. Med hälften så mycket socker som det står i receptet blir kakan torr, kompakt och smakar mjöl. 16 BUFFÉ 10 • 2017 HISTORIA I slutet av 1970-talet kom det första receptet på kladdiga chokladmuffins. Nyheten var att de skulle tas ur ugnen medan de fortfarande var kladdiga, att smeten skulle röras ihop i stället för att vispas och saknade bakpulver. I dag har kladdkakan blivit en del av den svenska kakkulturen. Den bakas hemma och på kaféerna och har även ett gott rykte internationellt. I engelskspråkiga länder heter den Swedish sticky cake eller Swedish mud cake. VILL MAN PIFFA upp sin kladdkaka med någon smaksättning ska den vara koncentrerad. Till exempel är det bättre att tillsätta rivet apelsinskal än apelsinjuice. Med extra vätska i smeten blir volymen större, och då behöver kakan några minuter till i ugnen för att få den rätta, lite stabila kladdigheten. Konjak och likör är andra exempel på koncentrerade smaksättningar; det räcker med en dryg matsked för att brytningen ska uppfattas av smaksinnet. Vallmofrön och hackade nötter ger smak och trevligt tuggmotstånd utan att späda ut smeten eller göra den torr. Att tillsätta någon matsked av ett pulver, till exempel lakrits- eller lingonpulver, fungerar också utmärkt. SEDAN DE FÖRSTA RECEPTEN på kladdkaka dök upp på 1970-talet har den söta och täta kakan fastnat i folkhemmet. Numera har den sin egen dag i almanackan, den 7 november. Och när svenskar listar sina favoritdesserter kommer den på tredje plats efter glass och paj. Ungefär hälften vill ha vispad grädde som tillbehör, en femtedel tycker att det ska vara glass och drygt 5 procent föredrar frukt eller bär, visar en undersökning från Arla.