Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16 »Om någon arbetar övertid år efter
år är det uppenbart att ledningen inte tar sitt ansvar.« Bo Hallberg, Unionen Mikael Johansson stämmer avmaterialläget med förmannen Mikael Norberg. med de här frågorna, säger klubbordförande Pär Wulcan. Mikael Johansson hoppas kunna dra ner på arbetsmängden inom en snar framtid. – Egentligen bör man inte ha någon övertid alls, men än så länge är det ingen fara tycker jag. När de här tre projekten är klara kommer det förhoppningsvis bli en mer normal nivå, säger han. Enligt Unionens kollektivavtal ska övertidsarbete endast användas när det inträffar oförut- TIDOCHPENGAR Övertid – utan kollektivavtal Ingen rätt till övertidsersättning, däremot en skyldighet att arbeta övertid upp till 200 timmar per år om arbetsgivaren beordrar det. Extra övertid får tas ut efter dispens från Arbetsmiljöverket. Övertid - med kollektivavtal Övertidsarbete kompenseras med antingen pengar eller kompensationsledighet. I de flesta avtal får övertid tas ut med högst 150 timmar per år. Om arbetsgivaren vill beordra mer övertid behövs en överenskommelse med fackklubben, totalt får man ta ut högst 300 övertidstimmar per år. Därutöver finns möjlighet till ytterligare 75timmar under förutsättning att man tagit ut övertid i kompledighet. Före kl 20.00 I de flesta avtal är övertidsersättningen månadslönen delat med 94för varje timme fram till kl. 20.00 på vardagskvällar. Med en månadslön på 20000 kr blir övertidsersättningen 212,76 kr/timme. Om både arbetsgivaren och den anställde vill så kan övertidsersättningen istället tas ut i form av kompledighet med 1,5 timme för varje timme. Efter kl 20.00 I de flesta avtal är övertidsersättningen månadslön delat med 72 för varje timme efter kl. 20.00 på kvällen fram till 06.00 och på helger. Med en månadslön på 20000 kr blir övertidsersättningen 277,77 kr/timme. Om både arbetsgivaren och den anställde vill så kan övertidsersättningen istället tas ut som kompledig- 16 KOLLEGA 8-09 het med två timmar för varje timme. På många arbetsplatser avstår de anställda övertidsersättning till förmån för högre lön och längre semester. Läs mer om för- och nackdelar med bortförhandlad övertid på sidan 20. Obekväm eller förskjuten arbetstid Ordinarie arbetstid som är schemalagd på kvällar, nätter eller helger. I de flesta avtalen är ersättningen månadslön dividerad med 600 under vardagkvällar från kl. 18.00–24.00. Med en månadslön på 20 000 kr blir det ett tillägg på 33,33 kr per timme utöver vanlig månadslön. På lördagar och söndagar blir tillägget 66,66 kr och på storhelger 133,33 kr per timme. Ersättning för förskjuten/obekväm arbetstid och övertidsersättning kan inte ges samtidigt. Saknas kollektivavtal är man inte berättigad till någon ersättning alls. Beredskapstjänst Innebär att tjänstemannen står till arbetsgivarens förfogande genom att vara anträffbar och kunna utföra arbeteom det uppstår behov. Ersättningen för beredskapstjänst varierar mellan olika avtal på hur snabbt man ska kunna inställa sig på arbetsplatsen eller börja arbeta från annan plats. Med en månadslön på 20000 kr kan ersättningen vara mellan 14 kronor och 80 kronor per beredskapstimme. Om man blir beordrad att arbeta när man har beredskap ska övertidsersättning utbetalas för arbetade timmar. Saknas kollektivavtal är man inte berättigad till någon ersättning alls. Jourtid Jourtid tid innebär att tjänstemannen ska vara på arbetsplatsen för att utföra arbeteom det uppstår behov. I de flesta kollektivavtal är ersättningen per timme månadslönen dividerad med 600. Med 20000 kr i månadslön blir det 33,33 kr per jourtimme. Ersättningen är högre på helger. Saknas kollektivavtal är man inte berättigad till någon ersättning alls. Semester Semesterlagen ger rätt till 25 betalda semesterdagar per år om man har arbetat hela intjänandeåret. Kollektivavtalet kompletterar lagens regler och kan ge rätt till fler dagar. Under semestern har du rätt till en förhöjd lön, så kallad semesterlön, för betalda semesterdagar. Den beräknas på olika sätt beroende på om det finns kollektivavtal eller inte på arbetsplatsen. Om det finns kollektivavtal består semes- terlönen av månadslönen plus ett semestertillägg. Semestertillägget är 0,8 procent av månadslönen för varje betald semesterdag. Med en månadslön på 20000 kr och 25 intjänade semesterdagar blir det 20000 kr x 0,8 % = 160 kr x 25 dagar = 4 000 kronor i semestertillägg utöver den vanliga månadslönen. Saknas avtal på arbetsplatsen har man ändå rätt till semesterlön men den beräknas då enligt semesterlagens regler. Det innebär 12 procent av den under intjänandeåret utbetalda lönen. Detta betalas ut istället för den ordinarie lönen. Källa: Unionen sedda händelser. Övertiden ska dessutom vara kortvarig och tillfällig. All planerad verksamhet ska vara förlagd på ordinarie arbetstid och det är arbetsgivarens ansvar att se till att det efterlevs. – Majoriteten av den övertid som utförs är löpande arbete, endast en liten del handlar om oförutsedda händelser. Då har arbetsgivaren egentligen inte rätt att ta ut övertid eftersom man inte efterlever avtalet, säger Bo Hallberg, Unionens avtalsexpert. När någon arbetat 150 övertidstimmar kan arbetsgivare och fack göra en överenskommelse om ytterligare övertid för den anställde. Men innan klubben inleder en sådan diskussion anser Bo Hallberg att företaget måste ha försökt förändra situationen för individen till exempel genom att organisera om verksamheten eller fördela om arbetsuppgifter. – Om någon arbetar övertid år efter år är det uppenbart att ledningen inte tar sitt ansvar och då tycker jag inte att klubben ska godkänna övertidsuttaget. Det är trots allt arbetsgivaren som har mandatet att leda och fördela arbetet, säger han. Enligt Bo Hallberg är det ovanligt att arbetsgivare beordrar övertid mot den anställdes vilja. Det är oftast den enskilde som upplever sig ha för mycket att göra och därför på eget initiativ arbetar över. Arbetsgivaren godkänner därefter övertiden i efterhand. – Sedan finns det vissa personer som vill tjäna extra pengar, bevaka sitt revir eller känna att de är nödvändiga på arbetet. Men någonstans måste man också ta ansvar för sitt eget liv, har man för mycket att göra ska man gå och prata med sin chef. Om det saknas kollektivavtal på arbetsplatsen har arbetsgivaren enligt lag rätt att beordra 200 övertidstimmar, men däremot ingen skyldighet att betala ut någon övertidsersättning. I vissa fall kan dock kollektivavtalen ha en sådan normerande verkan att man har rätt till övertidsersättning, även om det saknas avtal. För att vara på den säkra sidan måste den anställde själv se till att få rätten till övertidsersättning inskriven i anställningsavtalet. – Om man får en order att jobba övertid mot sin vilja och det strider mot avtalet skulle jag rekommendera att man trots allt utför övertidsarbetet. Annars kan det tolkas som ordervägran och då riskerar man sin anställning. Men man ska förklara att man gör det under protest och tänker ta upp det med facket, säger Bo Hallberg.
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68