Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55 OPINION TOMMY ZETTERWALL CHEFREDAK
TÖR ”Orimligt, djupt oroande, det slår ut jobb och företag”. Hårda ord och påhopp är en del av retoriken när arbetsgivarna attackerar fackens lönekrav. Särskilt ett år när direktörerna dragit nytta av krisen och blåst till ideologisk offensiv för lönesänkningar och att allt ska avgöras lokalt. Utom fredsplikten, förstås. Men det är inte bara facken som varnat för allt för låga löneökningar. Statliga konjunkturinstitutet har visat att dubbelt så många jobb kan gå förlorade vid ett för lågt avtal jämfört med om höjningen av lönekostnaderna landar något för högt. Hela ekonomier, som Japans, har fått känna av hur förödande en spiral nedåt är för jobben. En uppgång är på väg, men jobben dröjer och många företag har problem. Med krav på 2,6 procent i ett ettårigt avtal har Unionen och de övriga fem industrifacken tagit sitt ansvar. Det är måttliga krav, utan större prutmån. Här ingår också en individgaranti på 430 kronor, något som arbetsgivarna ihärdigt motsatt sig. Det finns kritiker mot nollav- tal även på arbetsgivarhåll: Det urholkar köpkraften hos gemene man, vilket slår mot välfärden, anser Jörgen Rasmusson, vd för Lödde Plåt, på Svenskt Näringslivs egen webbsida. Men höjda löner ställer krav på branschen att ta betalt, tillägger han. Procenten är inte den enda stridfrågan. Men med måttfulla lönekrav har facken visat god vilja. De väntar sig nu genombrott för annat, som inte kostar särskilt mycket, som ökad makt KONTAKT: TOMMY.ZETTERWALL@KOLLEGA.SE Ledare: Avtalskraven ger förväntningar om satsningar på trygghet, höjd kompetens och jämställdhet. hålla måttet. Nu är facken beredda att ta en del av löneutrymmet och göra upp med arbetsgivarna om pengar som ska garantera att alla får viss mängd kompetensutveckling per år. Det är en blygsam start, men ett steg åt rätt håll. Ett särskilt rehabavtal och ett vidgat omställningsavtal skulle bereda mark för sjuka och ge korttidsanställda en ny chans. Kritikerna talar om facken som kravmaskiner, som aldrig får nog. Men mycket i avtalsplattformen skulle även gynna företagen. »...väntar sig genombrott för hjärtefrågor, som utökad föräldralön och mer jämställda löner.« över arbetstiderna och ett lokalt inflytande över lönesättningen värt namnet. Men också för hjärtefrågor, som utökad föräldralön och mer jämställda löner. Regeringen har rivit upp kravet på årliga lönekartläggningar, nu har parterna chansen att återställa ordningen. Onödigt och krångligt, tycker många. Men genomlysningarna ger resultat, visade JämO:s stora kartläggning härom året. Ett exempel inom Unionens område är Milko i Östersund, där 25 fick höjda löner och några av kvinnorna ett påslag på 2 300 i månaden. Kartläggningarna tvingar dessutom fram diskussioner om hur lönerna sätts. Nyttigt för både fack och arbetsgivare. Förra året fick bara varannan medlem någon form av höjning av kompetensen kopplad till jobbet. Och fyra av tio av alla som svarade på en webbenkät litade inte på att arbetsgivaren såg till att de fick den utveckling de behövde för sitt nuvarande jobb. Oron växer och många har redan fått känna av att de inte bedöms Ekonomerna Nils Karlsson och Henrik Lindberg, på det fristående forskningsinstitutet Ratio, efterlyser (DN Debatt) en ny historisk kompromiss. Olönsamma bolag med dåligt betalda jobb ska inte hållas under armarna. Däremot ska bra villkor för företag, som skapar nya välbetalda jobb, kombineras med bättre trygghetssystem och omfattande stöd vid omställning för anställda. De kritiserar dagens miljardrullning till åtgärder, som matchningsstöd, och vill i stället se kompetenskonton. Anställda ska känna trygghet i förändring, så att de vågar pröva sina vingar, är tanken. Det låter sympatiskt. Om arbetsgivarna lägger de ideologiska övertonerna åt sidan kan årets avtalsrörelse innebära genombrott för andra frågor än lönerna. Men då gäller det att de taggar ned och inte utnyttjar sin maktposition i skuggan av krisen och den höga arbetslösheten. 8-09 KOLLEGA 55 FREDRIK SANDBERG/SCANPIX
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68