Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37 VISSTEDUDETTAOM Lönebidrag: ● Det
fanns i mitten av oktober i år 48 700 personer med lönebidrag. Antalet har minskat med nästan 9 000 sedan förra året, främst på grund av varsel och nedskärningar. En annan orsak är att antalet kollektivavtalslösa företag som kan ta emot lönebidragare minskat eftersom det sedan några år tillbaka inte gått att teckna de alternativa likvärdiga försäkringar som krävs för att få ta emot lönebidragare. ● Drygt 18 procent av alla lönebidragare jobbar i den allmännyttiga sektorn. Drygt hälften av alla lönebidragare finns på enskilda företag. ● Tanken med lönebidraget är att det ska ges till personer med tillfällig arbetsnedsättning och att det ska sänkas eller tas bort på sikt.Bidraget ges först i ett år och efter det görs en omförhandling som gäller i tre år. Stöden får förlängas först efter särskild prövning. ● Tidigare har personer kunnat gå på lönebidrag under längre perioder men 2006 infördes trygghetsanställning som är ungefär samma sak som lönebidrag, men som numera gäller vid bestående arbetsnedsättning. I oktober i år hade nästan 11 000 personer trygghetsanställning. ● Den som anställs med lönebidrag ska ha lön och anställningsförmåner som följer av eller är jämförbara med kollektivavtal i branschen. ● Bidragstaket ligger på 16 700 kronor för heltidsjobb – tanken är att arbetsgivaren ska betala mellanskillnaden mellan bidraget och den lön den anställde ska ha enligt kollektivavtalet. ● Särskilda regler gäller för ideella organisationer, där arbetsgivaren också kan få så kallat anordnarbidrag med 70kronor per dag om den anställde har mer än 80 procents arbetsnedsättning. YlvaPaqualin är sedan tolv år lönebidragare på Dalarnas Folkrörelsearkiv, en förening som har till uppgift att dokumentera, samla in, ordna och bevara handlingar för forskning kring föreningslivets historia i Dalarna. Någon man inte glömmer bort i första taget är Ylva Paqualin. Även hon har lönebidrag till 90 procent och hon arbetar sedan tolv år på Dalarnas folkrörelsearkiv som just flyttat till Falun. Hon har en lön på 18 430 kronor i månaden. Hon kan inte åka på semester till Kanarieöarna och det är bra om hon hittar sin vinterjacka på Emmaus, men hon klarar amorteringarna på huset som kommer att vara hennes när hon fyller 89. – Vi här hör till lyxlirarna bland lönebidragarna och det beror säkert på att vi har en facklig styrelse. Efter att ha jobbat tolv år som journalist gick Ylva arbetslös i många år och kämpade mot världen eller för att hitta sin plats i den. Hon upplevde sig som en konstig själ och kände inte alls igen sig i platsannonsernas krav på bolljonglering och stresstålighet. Först för två år sedan fick hon diagnosen Asperger och många pusselbitar föll på plats. – Jag har ingen stoppknapp, jag är inte social och jag kan inte med stress. Har man nedsatt arbetsförmåga och känner sig utsorterad, kanske det känns förmätet att kräva samma lön som alla andra. Men jag brukar säga att situationen gör handikappet. Det kan tänkas att allas våra insatser behövs – för visst är samhället betjänt av att till exempel rörelsehindrade stöttar och hjälper andra rörelsehindrade? Hur skulle samhället fungera om Ylva, Maria, Fredrik och alla deras drygt 48 000 lönebidragskollegor som håller de allmännyttiga organisationerna igång i stället låg hemma overksamma och kanske belastade sjukvården? – Egentligen är jag lika mycket lönebidragare som Fredrik Reinfelt. Så vitt jag vet kommer hans pengar ur samma kassakista som mina. Staten borde ta sig en funderare och låta lönebidraget bli lön istället. Egentligen är Ylva Paqualin snarare gjord för att skriva papper än för att arkivera dem. Ibland får hon lust att hiva alla dokument över Dalarnas blå berg och hon kommer förmodligen aldrig sluta koka över och sätta sig upp mot sina chefer. Men trots att chefen skrivit en avhandling om hur man besvärjer sig till djävulen, hör Ylvas arbetsgivare till ”den goda sidan”. – Vi försöker ju faktiskt inte pracka på någon något onödigt och jag är lycklig som en röd gris över att överhuvudtaget ha ett jobb. 8-09 KOLLEGA 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68