Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18 LÖN&AVTAL Krav på höjda löner för
alla Löneökningar på 2,6 procent och minst 430 kronor åt var och en. Det blir några av de tyngsta fackliga kraven inför nästa års avtal. redaktör: Niklas Hallstedt, niklas.hallstedt@ kollega.se Bakom siffrorna ligger ett resonemang om att höga löneökningar kan vara skadliga för samhällsekonomin, men att detsamma också gäller om lönerna stiger alltför lite. Med krav på 2,6 procent i ett ettårigt avtal tar den fackliga sidan sitt ansvar, hävdar Unionen och de övriga fem industrifacken som av tradition sätter nivån i avtalsrörelsen. Det kravet skulle ge en något ökad reallön under nästa år, enligt facken. Motståndet i den kommande avtalsrörelsen lär dock bli hårt. Från arbetsgivarhåll har det talats om nollavtal och helt lokal lönebildning. Den första reaktionen var också inte oväntat negativ till fackens krav. Orimligt, tyckte Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster. Vad tycker du om kravet på 2,6 procents löneökning? Och de övriga kraven? Victoria Kirchhoff, Egmont Kärnan i Malmö: – Jag antar att de har gjort en rimlig bedömning. Man har tagit ställning till den position som vi har på arbetsmarknaden och hur den ser ut i dag. Det är inte så lågt som jag trott att det skulle bli, men jag antar att man kommer att hamna en bit därunder till slut. – Det här är en bra möjlighet att få igenom saker som vi länge tyckt varit viktiga, men som kommit i skymundan tidigare. Individgarantier, att alla ska få en löneökning, är en annan sak som arbetsgivarna inte är förtjusta i. Det kravet spikade facken till 430 kronor. Den gemensamma avtalsplattformen från Facken inom industrin innehåller ytterligare ett antal punkter, bland annat för att öka jämställdheten och skapa bättre möjligheter till kompetensutveckling. Exempelvis vill man att en del av löneutrymmet ska avsättas för att ge alla anställda rätt till utbildning, utöver den som direkt hänger samman med verksamheten. På så vis ska de anställdas ställning på arbetsmarknaden stärkas. *Facken inom industrin är ett samarbete mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer, Livs, IF Metall, Pappers och GS. Bengt Fogelberg, Ericsson i Stockholm: – Jag har inte riktigt värderat det än. Men jag sympatiserar med tanken på att vi måste begära lönehöjningar, just nu finns det motkrafter som säger att vi inte ska ta ut något alls. Det är viktigt att vi bibehåller fördelningen mellan hur mycket som går till företaget och hur mycket som går till de anställda. – Jag tycker att de låter vettiga överlag. Haide Winberg, Systembolaget i Krokom: – Jag är lite osäker på om nivån är bra. I dagens läge får vi potten i procent, vi hade hellre velat haft den i kronor. Vi har legat så lågt i många herrans år. Fast här på Systembolaget har vi problemet att lönerna skiljer så mycket i landet. Varför ska jag tjäna mycket mindre än de som jobbar i Stockholm? – Kraven känns bra i övrigt. 18 KOLLEGA 8-09 Facken inom indu- strins plattform: ● Löneökningar på 2,6 procent, dock lägst 620 kronor i månaden. ● Alla anställda ska få minst 430 kronor i löneökning. ● Alla anställda ska ha rätt till en viss mängd utbildning per år ● Anställda ska få utbildning i stället för att sägas upp under konjunktursvackor. ● Regler för att förhindra att företag anlitar bemanningsföretag i stället för att återanställa. ● Tillsvidareanställning ska vara huvudregel. ● Särskilt rehabiliteringsstöd för att återföra sjuka i arbete. ● Omställningsstöd också för visstidsanställda och långtidssjukskrivna. ● Årliga lönekartläggningar för att rätta till osakliga löneskillnader. ● Föräldralön i sex månader som fyller upp inkomsten till 90 procent av lönen, även på lönedelar över 10 prisbasbelopp. Sonja Johansson, SSAB i Luleå: – Det är inte högt, men samtidigt förstår vi att i det läge som vi varit i och delvis fortfarande är i, kanske vi inte kan sträcka ossså mycket längre. – Det är bra att man vill satsa på kompetensutveckling. Det är viktigt när man hamnar i en varsel- och uppsägningssituation. Anders Holger-Nilsson, Ahlsell i Göteborg: – Det var nog lite kaxigare än vad jag hade förväntat mig. Det är mer än jag vågade hoppas men då oseriösa krav inte läggs fram är detta uppenbarligen den nivå man inom industrin tror på. – Jag står bakom de övriga kraven till hundra procent.Dessvärre dränks oftast dessa i den allmänna debatten och det är bara lönekraven som får uppmärksamhet. LÖN&AVTAL Krav på höjda löner för alla Löneökningar på 2,6 procent och minst 430 kronor åt var och en. Det blir några av de tyngsta fackliga kraven inför nästa års avtal. redaktör: Niklas Hallstedt, niklas.hallstedt@ kollega.se Bakom siffrorna ligger ett resonemang om att höga löneökningar kan vara skadliga för samhällsekonomin, men att detsamma också gäller om lönerna stiger alltför lite. Med krav på 2,6 procent i ett ettårigt avtal tar den fackliga sidan sitt ansvar, hävdar Unionen och de övriga fem industrifacken som av tradition sätter nivån i avtalsrörelsen. Det kravet skulle ge en något ökad reallön under nästa år, enligt facken. Motståndet i den kommande avtalsrörelsen lär dock bli hårt. Från arbetsgivarhåll har det talats om nollavtal och helt lokal lönebildning. Den första reaktionen var också inte oväntat negativ till fackens krav. Orimligt, tyckte Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster. Vad tycker du om kravet på 2,6 procents löneökning? Och de övriga kraven? Victoria Kirchhoff, Egmont Kärnan i Malmö: – Jag antar att de har gjort en rimlig bedömning. Man har tagit ställning till den position som vi har på arbetsmarknaden och hur den ser ut i dag. Det är inte så lågt som jag trott att det skulle bli, men jag antar att man kommer att hamna en bit därunder till slut. – Det här är en bra möjlighet att få igenom saker som vi länge tyckt varit viktiga, men som kommit i skymundan tidigare. Individgarantier, att alla ska få en löneökning, är en annan sak som arbetsgivarna inte är förtjusta i. Det kravet spikade facken till 430 kronor. Den gemensamma avtalsplattformen från Facken inom industrin innehåller ytterligare ett antal punkter, bland annat för att öka jämställdheten och skapa bättre möjligheter till kompetensutveckling. Exempelvis vill man att en del av löneutrymmet ska avsättas för att ge alla anställda rätt till utbildning, utöver den som direkt hänger samman med verksamheten. På så vis ska de anställdas ställning på arbetsmarknaden stärkas. *Facken inom industrin är ett samarbete mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer, Livs, IF Metall, Pappers och GS. Bengt Fogelberg, Ericsson i Stockholm: – Jag har inte riktigt värderat det än. Men jag sympatiserar med tanken på att vi måste begära lönehöjningar, just nu finns det motkrafter som säger att vi inte ska ta ut något alls. Det är viktigt att vi bibehåller fördelningen mellan hur mycket som går till företaget och hur mycket som går till de anställda. – Jag tycker att de låter vettiga överlag. Haide Winberg, Systembolaget i Krokom: – Jag är lite osäker på om nivån är bra. I dagens läge får vi potten i procent, vi hade hellre velat haft den i kronor. Vi har legat så lågt i många herrans år. Fast här på Systembolaget har vi problemet att lönerna skiljer så mycket i landet. Varför ska jag tjäna mycket mindre än de som jobbar i Stockholm? – Kraven känns bra i övrigt. 18 KOLLEGA 8-09 Facken inom indu- strins plattform: ● Löneökningar på 2,6 procent, dock lägst 620 kronor i månaden. ● Alla anställda ska få minst 430 kronor i löneökning. ● Alla anställda ska ha rätt till en viss mängd utbildning per år ● Anställda ska få utbildning i stället för att sägas upp under konjunktursvackor. ● Regler för att förhindra att företag anlitar bemanningsföretag i stället för att återanställa. ● Tillsvidareanställning ska vara huvudregel. ● Särskilt rehabiliteringsstöd för att återföra sjuka i arbete. ● Omställningsstöd också för visstidsanställda och långtidssjukskrivna. ● Årliga lönekartläggningar för att rätta till osakliga löneskillnader. ● Föräldralön i sex månader som fyller upp inkomsten till 90 procent av lönen, även på lönedelar över 10 prisbasbelopp. Sonja Johansson, SSAB i Luleå: – Det är inte högt, men samtidigt förstår vi att i det läge som vi varit i och delvis fortfarande är i, kanske vi inte kan sträcka ossså mycket längre. – Det är bra att man vill satsa på kompetensutveckling. Det är viktigt när man hamnar i en varsel- och uppsägningssituation. Anders Holger-Nilsson, Ahlsell i Göteborg: – Det var nog lite kaxigare än vad jag hade förväntat mig. Det är mer än jag vågade hoppas men då oseriösa krav inte läggs fram är detta uppenbarligen den nivå man inom industrin tror på. – Jag står bakom de övriga kraven till hundra procent.Dessvärre dränks oftast dessa i den allmänna debatten och det är bara lönekraven som får uppmärksamhet.
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68