Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57 SHADÉ JALALI, JÄMSTÄLLDHETSEXPERT,
UNIONEN textilarbetare i landet. Det innebär att Dem Collectives betydelse framför allt är symbolisk, att visa att det är möjligt att tillverka med anständiga villkor. Inte heller på Dem Collective har de anställda gått med i facket i någon större utsträckning, trots att företaget försvarar de fackliga rättigheterna. Detta är inget unikt för Dem Collective, min erfarenhet av andra företag som bedriver rättvis handel är densamma: strategin har dramatiskt förbättrat arbetsvillkoren, men trots att man betonar fackliga rättigheter har framväxten av etiska företag inte lett till en ökad facklig organisering. Trelleborg har två däckfabriker i Sri Lanka. Den ena ligger i frizonen Biyagama och den andra strax utanför denna. 2005 utspelade sig en inflammerad konflikt i frizonens fabrik. I två veckor strejkade arbetarna där för att få behålla sin bonuslön och för att få den lokala fackklubben erkänd. Konflikten uppmärksammades av den globala fackföreningsrörelsen som stödde de lankesiska fackklubbarna. Resultatet blev en framgång för arbetarna, lönerna behölls, facklubbarna erkändes och de gamla fabriksledningarna byttes ut. Efter detta inleddes en ny era vid båda fabrikerna. Trelleborg ansträngde sig för att skapa ett bra samarbetsklimat och på koncernnivå tog man fram en ny uppförandekod som betonade de fackliga rättigheterna. Ännu större var framstegen lokalt i Sri Lanka. Efter två år slöts kollektivavtal med båda klubbarna. Avtalet i Biyagama var det första någonsin i en ekonomisk frizon i Sri Lanka. De Trelleborgs-anställda arbetare som jag har intervjuat tycker att arbetsvillkoren har blivit bättre, men framför allt att kollektivavtalen skapat en process för fackligt inflytande. Varannan månad sker överläggningar där de fackliga representanterna kan lyfta frågor. En av de fackliga ledarna sade att ”Nu lyssnar företaget på oss. Genom att vi har gått samman har vi fått makt…”. Framgångarna vid Trelleborg har haft stor betydelse för andra arbetstagare i Sri Lanka. I frizonen Biyagama har flera nya fackklubbar bildats och en ny facklig centralorganisation är på väg att bildas. Det existerar inga ”quick fix” för att åstadkomma rimliga villkor för arbetare i utvecklingsländer. Konsumenternas engagemang är bra och det är utmärkt att företagen själva tar sitt ansvar, men utan facklig organisering påverkas inte maktbalansen mellan företag och anställda. I rapporten Vägar till ett bättre arbetsliv, SwedWatch, 2009, presenteras de resultat som beskrivs i artikeln. Ståndpunkter: ➼Många varor vi köper från utvecklingsländerna är tillverkade under miserabla förhållanden. Männen måste delamed sig! Hur går det med jämställdheten? Få talar längre om könsmaktsordningen och många påstår att vi kommit så långt. Men allvarligt talat, har vi det? Jag diskuterade likabehandling med mansforskaren Lars Jalmert häromdagen och hans främsta budskap var att vi måste ändra perspektiv på jämställdhetsfrågorna. Och jag håller med honom! ➼Både fackliga sympatiåtgärder och rättvis handel har resulterat i ➼Bäst effekt har den fackliga organiseringen gett. Inte bara villko- förbättringar för de anställda, men av olika karaktär och olika långtgående. ➼Det existerar inga ”quick fix” för att uppnå rimliga villkor. Konsument- ren har då förbättrats, utan anställda har också fått inflytande över sina arbetsplatser. makt och ”etiska” företag kan åstadkomma en del. Men för bestående resultat krävs en facklig organisering som rubbar företagens makt. I stället för att prata om hur dåliga kvinnor är på att löneförhandla borde vi prata mer om vilka normer som råder runt förhandlingsbordet. Vilka meriter värdesätts och hur är förhandlingsstrukturen? I stället för att prata om att kvinnor tar ut större delen av föräldradagarna borde vi prata om varför män tar mindre ansvar för hemmet och familjen. Eller varför vi genom vårt ojämna uttag befäster att män är mindre lämpliga som föräldrar. I stället för att prata om att vi är emot kvotering av kvinnor till börsbolagsstyrelser borde vi prata om att färre män ska kvoteras in i styrelser på börsbolag och andra höga chefspositioner. I stället för att prata om att kvinnor tjänar 93 procent av mäns löner borde vi prata om att män tjänar 107 procent av kvinnors löner! I stället för att prata om att kvinnor är dåliga på att marknadsföra sig borde vi prata om att män många gånger överdriver sina kunskaper eller rent av far med osanningar för att få jobbet. I stället för att prata om att tjejer borde prata högre, borde vi kanske prata om att män ska prata lägre så att den tysta tjejen hörs och blir lyssnad på. I stället för att prata om att kvinnor måste bli bättre på att ta för sig så borde vi prata om att män måste dela med sig. Varför ska vi sticka under stol med att någon måste ge ifrån sig makt för att någon annan ska få mer. I stället för att prata om att fler kvinnor måste in på mansdominerade arbetsplatser för att höja sina löner, borde vi föra diskussion om varför mansdominerade yrken förtjänar högre löner och har bättre karriärutsikter än kvinnodominerade. I stället för att prata om att mansdominerade yrken har högre lön på grund av att marknaden styr, borde vi prata om varför kvinnor anses vara så oattraktiva som arbetskraft men så attraktiva som modeller? Då modell är ett av de få jobb där kvinnor kan tjäna mer än män. I den stundande avtalsrörelsen är det viktigt att granska frågan med olika glasögon. Från den dag vi föds matas vi med hur vi ska bete oss utifrån vårt kön. Det krävs mod och kraft att agera mot förlegade och traditionella könsroller. Vi måste våga diskutera de normer som råder på arbetsmarknaden och vi måste ha med oss att jämställdhet inte uppnås utan motstånd. Och vi behöver både kvinnor och män i kampen för jämställdhet. 8-09 KOLLEGA 57 MATS WINGBORG
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68