I dag får arbetsgivarna många frågor om så kallad
e krisavtal. – Det vore konstigt annars, det är en effekt av de dåliga tiderna, säger Jonas Milton, Almegas vd. ”Rörliga löner bra sätt hantera krisen” Linda Svensson, linda.svensson@ kollega.se redaktör: Jonas Milton, vd Almega. Det är en tydlig utveckling, enligt Jonas Milton: när konjunkturen vänder nedåt börjar företagen fundera över kostnadssidan. – Typexemplet är det lilla konsultföretaget, som inte längre kan sälja tjänster för att marknaden dyker. Tidigare kunde man belägga konsulter till 1 500 spänn i timmen, nu är det ingen efterfrågan på tjänsterna. Då gör man om lönesystemen. Man sänker de fasta ersättningarna och lägger in en rörlig del. Jonas Milton själv får samtal från företag som undrar hur de kan bära sig åt. I första hand upplyser han om vad lagar och regler ger för möjligheter. – Det finns situationer där det inte är överensstämmande med kollektivavta”Ingen jättevåg av krisavtal” Enligt arbetsgivarna skrivs det troligen krisavtal ute på arbetsplatserna som inte uppmärksammas. – Det förekommer, men det är inte särskilt vanligt, säger C-G Hjort, Unionens biträdande förhandlingschef. Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef, sade i Svenska Dagbladet att det lär ha träffats krisavtal som inte blivit så omtalade eftersom det inte ligger i de lokala parternas intresse att berätta. C-G Hjort bekräftar att det visst skrivits en del sådana avtal. – Ja, det vet vi eftersom klubbarna rådgör med oss. Det är en fruktansvärd press som både klubbar och medlemmar utsätts för. Det är inte vår ambition att det ska ske i smyg. C-G Hjorts uppfattning är att omfattningen inte är ”jättestor”. – Det har förekommit inom stålindustrin, men vi upplever inte att 26 KOLLEGA 1-13 det är någon jättevåg, säger han. Ofta rör det sig om att arbetstiden minskar med en dag i veckan, samtidigt som de anställda förlorar en halv dags lön under en begränsad tid. I motprestation för att gå med på detta lovar företaget i allmänhet att inte varsla om uppsägning under denna tid. Jonas Miltons idé om rörliga löner som ett sätt att hantera krisen är inte något som C-G Hjort vare sig har sett eller vill se. – Rörliga lönedelar ska vara avsedda att stimulera till arbetsinsatser. Jag får inte ihop det med att man ska sänka kostnaderna. NIKLAS HALLSTEDT »Rörliga lönedelar ska vara avsedda att stimulera till arbetsinsatser.« C-G Hjorth let att göra en lönesänkning, i andra fall är det okej. Det finns avtal som innebär att man kan komma överens med medarbetaren om att ha ett rörligt system och att sänka den fasta lönen. – Ytterst kan man tänka sig att det är en arbetsbristsituation, vi kan inte längre erbjuda jobb, så säger man upp folk och nyanställer till nya löner. Några råd ger han inte företagen, däremot pratar han mycket om att jobba långsiktigt med rörliga löner. – Det gör att man lättare hanterar uppgångar och nedgångar. Jag tycker att företag av en viss karaktär som bara har fasta löner bör överväga att införa en rörlig del. NIKLAS HALLSTEDT SÖREN ANDERSSON LÖN&AVTAL