LARS FISKE LARS FISKE Får vi ha fackmöte på arbet
stid? Vi ska bilda en facklig klubb på vår arbetsplats och har kallat till medlemsmöte för att diskutera detta. Sedan ska vi ha årsmöte där vi väljer våra företrädare. Har vi rätt att göra detta på arbetstid? SVAR: Nej, i medbestämmandelagen finns det regler som skyddar föreningsrätten, men reglerna i samma lag ger ingen särskild rätt att arbeta fackligt på betald arbetstid. När ni har bildat klubb kommer de förtroendevalda att omfattas av förtroendemannalagen och där finns det regler om rätt för fackliga förtroendemän att arbeta fackligt på arbetstid. Policy om sociala medier På vår arbetsplats har vi infört en policy gällande sociala medier. Räcker det med att arbetsgivaren lägger ut den på vårt intranät för att det ska betraktas som om vi fått kännedom om reglerna? SVAR: Arbetsgivaren kan ensidigt upprätta en policy på detta område, som till exempel läggs ut på intranätet för att informera de anställda. Om arbetsgivaren är kollektivavtalsbunden behöver han sannolikt mbl-förhandla med berört fackförbund först. Det är också lämpligt att de anställda skriftligen bekräftar att de har tagit del av policyn. gå upp i tid? Jag har i dag en tjänst på 75 procent och skulle vilja gå upp i arbetstid till 100 procent. När det nyligen dök upp en ledig tjänst på företaget frågade jag min arbetsgivare om jag kunde få gå upp i tid men jag fick då svaret att det i detta fall inte var möjligt. Vad gäller egentligen? Har jag rätt att SVAR: I lagen om anställningsskydd (las) finns en skrivning som reglerar rätten att som deltidsanställd gå upp i sysselsättningsgrad. Om man arbetar deltid har man enligt 25 § las rätt att anmäla till sin arbetsgivare att man önskar gå upp i tid. Som förutsättning för att man då ska få företräde till en tjänst gäller att man har tillräckliga kvalifikationer för tjänsten det gäller. Utöver detta gäller att arbetsgivarens behov av arbetskraft ska tillgodoses genom ett utökande av din sysselsättningsgrad. För att du ska kunna hävda din rätt att gå upp i tid förutsätter det alltså att du på förhand har lämnat in en formell anmälan till din arbetsgivare om detta. Har du gjort det är det alltså rimligt att du erbjudits ett utökande av din sysselsättningsgrad om man kan dela upp en ledig tjänst. Kan jobbet neka mig hel föräldraledighet efter 18 månader? Vi ska snart ha barn och jag vill redan nu planera föräldraledigheten. Min arbetsgivare säger att om jag vill ta ut hel föräldraledighet så kan jag bara göra det så länge mitt barn är under 18 månader. Det kan väl inte stämma? Min bror tog ut tre månaders hel ledighet när hans dotter var fyra år och det var inga problem. Vad gäller? SVAR: En förälder har rätt till hel föräldraledighet till dess att barnet är 18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte. Du har rätt till hel föräldraledighet även efter det att ditt barn blivit 18 månader, men det förutsätter att du har föräldrapenningdagar kvar att utnyttja och att du tar ut hel föräldrapenning. På Försäkringskassans hemsida hittar du mer information om föräldraledighet och föräldrapenning. Är nyårsafton en vanlig dag? Jag undrar om nyårsafton räknas som vanlig arbetsdag eller är den en ledig dag? SVAR: Nyårs-, midsommar- och julafton är av praxis lediga dagar om verksamheten tillåter det, det vill säga att det inte är en serviceverksamhet som kräver öppethållning även på aftnar och helgdagar. Ska man behöva betala jobbfesten själv? Vi ska ha en personalfest och jag undrar vem står för kostnaden för resor till och från festen? SVAR: Om personalfesten är obligatorisk är det högst rimligt att arbetsgivaren står för resorna till och från den. Är den däremot frivillig är det rimligt att individen själv står för kostnaden. två karensdagar? Jag har två arbeten. Måndag till onsdag jobbar jag som kanslist i en förening. På torsdagar och fredagar jobbar jag i en butik. Jag funderar lite på vad som händer om jag blir sjuk en onsdag och är fortsatt sjuk på torsdagen? Kan båda arbetsgivarna göra karensavdrag? Ger två jobb också SVAR: Ja, det räknas som två skilda sjuklöneperioder som var och en för sig inleds med en karensdag. 1-13 KOLLEGA 51