Buffé 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32
Buffé Sida 33 Må väl TEXT SUSSAN ÖSTER & ANNA GIDG
ÅRD | FOTO PEPE NILSSON Må väl kallar vi en ny sida i Buffé. Den handlar om - just det vi ska bära oss åt för att må väl. - inte bara nyttigt A V SAR A HÖGBER G Några droppar olivolja ringlade över salladen förhöjer smaken. Och så ska det ju vara så nyttigt också. Men glöm inte att den gyllene och väldoftande olivoljan faktiskt består av fett. För några år sedan lanserades medelhavsdieten av både kostexperter och kockar. En diet med starka inslag av bland annat olivolja, vitlök, frukt, grönsaker och vin ansågs ge oss ett både längre och friskare liv. Och visst, statistiken pekar verkligen på att befolkningen kring Medelhavet drabbas av hjärt-& kärlsjukdomar i mindre utsträckning än nordbor, och förklaringen tros ligga i just kosten. Medelhavsmaten influerade på 1990-talet både restauranger och medelsvenssons kök och försäljningen av olivolja sköt i höjden. Av tradition har vi nordbor hämtat vårt fettintag från mejeriprodukter, som innehåller så kallat mättat fett vilket ökar halten av skadligt kolesterol i blodet. Olivolja innehåller enkelomättat fett som minskar halterna av dåligt kolesterol och ökar det goda kolesterolet. Det är bra, naturligtvis, men man ska inte glömma att olivolja faktiskt är fett. Kanske finns det till och med en risk att senare års olivoljevurm lett till att vi får i oss för mycket fett? - Nja, det tror jag inte, men i marknadsföringen kan det ju ibland låta som om man kan hälla på hur mycket som helst. Man ska använda den med måtta och inte som en kryddsås, säger Åke Bruce, professor i tillämpad näringslära vid Livsmedelsverket. Han är dock positiv till att man ersätter en viss mängd mättade eller fleromättade fettsyror med de enkelomättade som finns i olivoljan. Det har vi på senare år sett i tex smörgåsmargarin som innehåller olivolja. Ofta hävdas att jungfruoljan, som är kallpressad, är godare än annan olivolja. Men är den även hälsosammare än annan olivolja? -Nej , sannolikt handlar det om kulinariska kvaliteter, att den har en annan smak. Fettsyremönstret påverkas inte av tillverkningen. Det påverkas inte heller av upphettningen när man tillagar maten. Vad många inte vet är att vi har ett lika nyttigt - eller mindre onyttigt - fett på närmare håll, nämligen rapsolja. -1 jämförande studier har man kunnat konstatera att rapsoljan har samma goda egenskaper som olivoljan, säger Åke Bruce. Kanske är det dags för svenska bönder att bli lika duktiga på marknadsföring som sina kolleger i Sydeuropa. Hälsoeffekter av vitlök Vitlöken har många väldokumenterad e effekter. Sedan början på 1990-tale t ha r de t framkommi t i en rad artiklar, bland anna t i Läkartidningen , at t vitlöken verkligen är et t medicinsk t universalmedel. Man har dels kunna t läsa o m vitlökens positiva effekter på hjärt-kärlsjukdomar genom sin blodfetts- och blodtryckssänkande verkan, dels o m vitlökens bakterie - och virushämmand e effekter; förklaringen till at t vitlök lindrar förkylningar. ' ÄVURVKlHSk • VEGETARISK^ , kOKUOK Indisk vishet Ayur-Veda betvder kun - skap om livet. Maten har sto r betydelse i de n indiska läran. Den ska vara välsmakande , nyttig och vacker och även anpassad till vars och ens individuella behov beroend e på kropps - och personlighetstyp . At t vi påverkas av vad v i äter är de t väl ingen som kan förneka. Sedan är de t up p till var och en o m man vill tr o på ayur-veda, men maten är i alla fall god ! Läs me r i Ayurvedisk vegetarisk kokbok (Natu r och Kultur) . Vitlök håller oljor, kalcium, inneeteriska enzymer, fosfor, järn, selen samt B- och Cvitamin. Odla vitlök Vitlö k komme r ursprunglige n från Asien , me n redan vikingar - na uppskattad e de n god a sma - ken oc h d e medicinska effekterna. D e odlad e vitlök oc h åt den unde r sina färder till havs för at t undvika skörbjugg . De t ä r lät t at t odl a sin egen Hårt eller mjukt? Mjukt eller flytande matfett innehåller mycket enkel- och fleromättade fettsyror, vilket är bra för kroppen, medan ett fett som är hårt innehåller mycket mättade fettsyror, vilket höjer kolesterolvärdet i blodet. Starka ben Skelette t är int e et t döt t material , vilke t ma n kanske kan tro . Unde r hela livet anpassar sig ben - vävnaden till d e krav so m ställs , eller int e ställs . O m ma n inte belastar skelette t så blir de t allt skörare oc h bräckligare. All t som belastar skelette t gö r de t starkare : promenader , dans , gymp a oc h styrketräning . De t ge r också bättr e koordination , vilket minska r risken för at t ma n ska ramla oc h slå sig . Tillräckligt med kalcium är en förutsättning för at t kunn a bygga up p och underhåll a benmassan . Kalk får d u från bl a mjölk, grönkål , spenat , vitkål , broc - coli oc h bönor . Fö r at t kroppe n ska kunn a t a up p kalk behöve r kroppen också D-vitamin. De t får man från fet fisk, äggula oc h margarin bland annat . Fö r at t D-vitamine t ska utveckla s i kroppe n behöve r man solljus, så u t och promenera ! (fakta från God mat på vetenskaplig grund) vitlök , båd e inomhu s i kruk a och utomhu s i trädgårdslandet . Sät t ne r klyftorna i jorde n 3- 4 cm djupt , me d de n spetsig a sidan uppåt . Vattn a regelbundet . Utomhu s kan ma n sätta dem ti - dig t på våren eller på hösten . O m d u plantera r dem på våren är d e färdiga til l hösten . Vitlö - ken växe r förs t u t till en liten run d lök för at t sedan utveckla de karakteristiska klvftorna . Nä r d u skörda r kan d u använd a d e långa "stråna " till at t gör a e n vitlöksfläta. - hur Vitlök av hög kvalitet ska vara: • hel • regelbunden till formen • noggrant rengjord • kompakt, klyftorna ska sitta tätt tillsammans • utan rötter, de tradiga rötterna ska vara avskurna tätt intill löken. http://www.sjv.se/kvalitetsnormer/vitlok.htm Fräs försiktigt! Var försiktig nä r d u fräser vitlök. Låt de n endas t bli ljust gräddgul . Någr a sekunde r för länge i oljan eller margarine t förstö r smaken och gö r de n bitter.
Buffé Sida 34
Buffé Sida 35
Buffé Sida 36
Buffé Sida 37
Buffé Sida 38
Buffé Sida 39
Buffé Sida 40
Buffé Sida 41
Buffé Sida 42
Buffé Sida 43
Buffé Sida 44
Buffé Sida 45
Buffé Sida 46
Buffé Sida 47
Buffé Sida 48