Buffé 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31 EXTRAnyttigt DET HÄR KAN DU GÖRA FÖR
ETT GRÖNARE FISKE: För att fiskarna ska hinna fortplanta sig är det viktigt att de inte ÄT MED GOTT SAMVETE! Rikligt frossande av fisk gör susen för din hälsa, och det är dessutom väldigt gott. Tyvärr kan fiskälskaren behöva tänka sig för både en och två gånger innan det huggs in på den där lockande nygrillade laxen. Är den fångad från ett bestånd med en planerad hållbarhet? Har den infångats med metoder som är snälla mot miljön? Och hur kan man i så fall veta det? Enligt Världsnaturfonden bör man som konsument tänka till innan kolja, makrill, sik, piggvar, tonfisk, torsk och odlad lax som inte är miljömärkt inhandlas. Fiskemetoden som används vid fångst av dessa arter är ofta skadlig för miljön. Världsnaturfonden avråder vidare helt från inköp av följande arter: haj, rocka, hälleflundra, svärdfisk, marulk, tropiska räkor, rödspätta, tonfisk, ål, tunga och vildfångad lax från hotade bestånd. Det är hårda ord, kan tyckas. Betyder det att man snart inte kan inhandla någon art med gott samvete? Ottilia Thoreson, projektledare för Världsnaturfondens rekommendationsguide, menar att man måste se till helheten. –En viss fisk inom ett visst område kan vara okej utifrån ett miljöperspektiv, medan fisket av samma sort inom ett annat område påverkar miljön negativt. Det är svårt för oss att peka ut områden och arter var för sig, och därför måste vi peka ut hela arter. Svensk Fisks nye styrelseordförande Henrik Svenberg är kritisk till Världsnaturfondens röda lista. –Kriterierna man använder sig av är vaga. Vi har rätt att utnyttja de fiskekvoter vi fått oss tilldelade från EU. Henrik Svenberg menar att man som konsument i stället bör lyssna till Livsmedelsverkets råd om vad som är hälsosam kost, och låta dessa sätta begränsningarna. –Att vi inte rekommenderas att fiska i vissa ostkustområden beror främst på att fisken riskerade att minska på lång sikt. Men nu håller vi på att utarbeta en långsiktig plan för det. För att vi konsumenter ska kunna veta var vår fisk fångats, och att den gjort det inom ramen för de regler och lagar som finns, har Sveriges Fiskares Riksförbund och Svenska Fiskhandelsförbundet, tillsammans med bland annat Svensk Fisk, i år utvecklat en helt ny märkning – NÄRFISKAT. Ottilia Thoreson på Världsnaturfonden är delvis positiv till den nya märkningen. –Den uppmuntrar till lokalt fiske, vilket är bra. Men ha i åtanke att det är en märkning för fiskets spårbarhet, men inte för fiskbeståndets hållbarhet. För ytterligare information: www.livsmedelsverket.se www.svenskfisk.se www.wwf.se infångas när de är för små. Fråga därför efter större fisk. Genom att variera inköpen bidrar du till att trycket minskar på överfiskade arter. Köp miljömärkt om det finns. Fråga efter lokalt infångad fisk, eftersom det gynnar småskaligt fiske och minskar transporterna av fisk. Fråga efter fisk som infångats med selektiva redskap, alltså sådana som inte fångar in småfisk och annan oönskad bifångst. Fisk är en mycket viktig del av vår kost, eftersom den innehåller omega 3-fettsyror som är nyttiga för hälsan. Dessutom är fisk rik på protein och andra värdefulla vitaminer. Eric Poortvliet, som är nutritionist på Centrum för nutrition och toxikologi vid Karolinska institutet, menar att vi bör äta fisk minst två gånger i veckan. Intag av rätt fett är viktigt för vår hälsa, och fisk består av rätt fett – det omättade fettet. Att välja bort en hamburgare till förmån för en laxburgare har flera fördelar. Inte minst innehåller fisk färre kalorier. Fiskens positiva effekter kommer främst från de feta fiskarna. De fiskar man »Att välja bort en hamburgare till förmån för en laxburgare har flera fördelar.« framför allt bör se till att äta för näringsinnehållets skull är lax, makrill, sill och strömming. Henrik Svenberg Fettsyran omega 3 tror man minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, även om det enligt Eric Poortvliet inte finns helt klara bevis för detta. Fastställda effekter av omega 3 är att det goda kolesterolet ökar, de förhöjda blodfetterna minskar, risken för arteriell blodpropp minskar och blodtrycket sänks. En undersökning från Karolinska institutet visar dessutom att kvinnor som äter fet fisk får ett betydande skydd mot njurcancer. Dessvärre kan de feta fiskarna från ostkusten innehålla höga halter av till exempel kvicksilver, organiska miljöföroreningar eller radioaktivt cesium. Den fisk vi konsumerar innehåller oftast låga halter av dessa ämnen, men för säkerhets skull avråder Livsmedelsverket gravida kvinnor från att äta fisk från ostkustområdena. VITA VINFYND Text Frida Andersson Illustrationer Wärn Björling AV JAN SAMUELSON Havets läckerheter trivs oftast bäst i sällskap med vita viner, helt torra och friska till naturella skaldjur, eventuellt med en rieslingdragning åt halvtorrt och med viss chardonnayig fatlagring till smakrika, såsiga fisk- och skaldjursrätter. Ett lätt rött vin, som beaujolais och pinot noir, kan sitta fint till grillad fisk, och rosé och mousserande – vilken hummer tackar nej till champagne – är också högst gångbara. Men annars siktar vi in oss på viner som sauvignon blanc och grüner veltliner, riesling och verdicchio, chablis och annan bourgogne. Här nedan följer ett fisk- och skaldjursanpassat axplock av torra vita fyndviner från augusti- och septemberutsläppen. Prisnivån på nyheter ligger numera ganska högt och vi har här gått upp till 165 kr; billigare alternativa viner finns dock i ordinarie sortimentet. 2006 Slowine Chenin Blanc Sauvignon Blanc, Sydafrika (nr 97963, 78 kr) 2006 Waldschütz Grüner Veltliner Reserve, Donauland, Österrike (nr 99290, 99 kr) 2006 Birgit Eichinger Riesling Gaisberg, Kamptal, Österrike (nr 97836, 149 kr) 2006 Deidesheimer Kieselberg Riesling trocken, Pfalz, Tyskland (nr 97161, 149 kr) 1999 Künstler Hochheimer Stielweg Riesling Spätlese, Rheingau, Tyskland (nr 97902, 159 kr) 2006 Ihringer Fohrenberg Pinot Blanc, Baden, Tyskland (nr 97617, 68 kr) 2005 McManis Chardonnay, Kalifornien (nr 97628, 89 kr) – fatlagrat 2006 Rabl Riesling Steinhaus, Kamptal, Österrike (nr 99563, 99 kr) 2006 Coombend Sauvignon Blanc, Tasmanien, Australien (nr 97519, 119 kr) 2004 Chàteau de Cruzeau, Pessac– Léognan, Frankrike (nr 97862, 120 kr) – fatlagrat 2006 Jurtschitsch Zöbinger Heiligenstein Riesling, Kamptal, Österrike (nr 97005, 165 kr) På www.ICA.se listar Jan Samuelson 20 av de bästa boxvinerna. BUFFÉ 9 • 2007 31 FET FISK BRAFÖRHÄLSAN
Buffé Sida 32
Buffé Sida 33
Buffé Sida 34
Buffé Sida 35
Buffé Sida 36
Buffé Sida 37
Buffé Sida 38
Buffé Sida 39
Buffé Sida 40